The purpose of this thesis is to investigate the employeesÂŽ duty of loyalty to their employer when making statements on social media networks and if this opposes the employeesÂŽ right to freedom of speech. Another purpose of this thesis is to investigate freedom of speech from an EU juridical point of view. Also a discussion concerning gender issues on this subject takes place is presented in the thesis. The questions to answer the purpose of this thesis are the following: Where is the line drawn for what an employee can publish on a social media network without breaching their duty of loyalty towards their employer?, and How does an employeeÂŽs freedom of speech relate to these types of statements on a social media network? The method used for this thesis is the classical legal method.The legal inquiry shows that duty of loyalty is a hidden clause in all employment contracts, and it must be respected by the employee.

VÄr uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar pÄ stÀdare som ett representativt lÄgstatusyrke och vÄr frÄgestÀllning Àr: Hur motiverar sig stÀdare? Studien Àr kvalitativ och bygger till stor del pÄ egen datagenerering. Vi har intervjuat stÀdare pÄ ett hotell om deras situation och syn pÄ bland annat trivsel och motivation. VÄr hermeneutiska utgÄngspunkt innebÀr att tolkning och förstÄelse stÄr i centrum.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilka etiska normer som finns i lÀrares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lÀrare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut pÄ. VÄr datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna har dagen innan intervjutillfÀllet fÄtt ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att lÀsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgÄtt ifrÄn fallet, men lÀrarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svÄra situationer i lÀraryrket.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

SammanfattningMÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur döva förelÀsare signalerar vad som Àr biinformation i en deskriptiv teckensprÄkstext. Materialet bestÄr av tre olika förelÀsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.Biinformation kan dels bestÄ av lÀngre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. LÀngre utvikningar tycks krÀva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.Analysen visar att det Àr mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen Ät ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. DÄ en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta fÄ en spatial förskjutning Ät höger (till skillnad mot i narrativa texter dÀr parentetisk information placeras till vÀnster i teckenrummet). Den Ätföljs Àven av höjda ögonbryn och ofta hÄlls parentesen samman med hjÀlp av teckenfragment.I de fall dÄ man ÄtergÄr till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istÀllet anvÀnda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland Àven rynkad nÀsa och kisning.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Studien undersöker förÀndringens pÄverkan pÄ kunskapsöverföring utifrÄn en fallstudie av distanshandelsföretaget Haléns implementering av ett nytt informationssystem. Vi har genom en kvalitativ ansats och en abduktiv metod Àmnat ge vÄrt bidrag till redan existerande teori. Studiens problem definieras av den inneboende hotande naturen som förÀndringar innebÀr. I synnerhet ny informationsteknologi kan av medarbetare ses som nÄgot frÀmmande om den teknologiska osÀkerheten i organisationen Àr hög. DÄ det Àr av stor vikt för organisationer att en ny teknologi pÄ ett bra sÀtt implementeras i organisationen Àr det viktigt att bemöta detta förvÀntade förÀndringsmotstÄnd.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

De flesta sÄvÀl praktiker som teoretiker Àr nog överens om att utvecklingen av stÀder mÄste vara hÄllbar, men hur uppnÄs en hÄllbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hÄllbar stadsutveckling i praktiken och hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess. FrÄn det att hÄllbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det dÀrpÄ följande begreppet hÄllbar stadsutveckling, har mÄnga tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. TillvÀgagÄngssÀtten för att generera hÄllbar utveckling och hÄllbar stadsutveckling har ocksÄ visat sig vara otaliga, det finns ingen allmÀngiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gÄ frÄn policy- till genomförandenivÄ. Det innebÀr att begreppen Àr under utveckling och det pÄgÄr stÀndigt lÀrande om hur det skall uppnÄs. Den röda trÄden genom uppsatsen har varit att studera hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hÄllbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger pÄ djupintervjuer med olika aktörer i SkÄne representerande olika projekt och verksamheter med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling.