The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the PiteÄpanel in the municipality of PiteÄ by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

This essay investigates and compares the readability in two different schoolbooks: Eko Historia (the primary school grade 4-6) and Epos Historia (the upper secondary school). The questions of the survey are:- Which differences in linguistic and layout can be found between books meant for the primary school and books meant for the upper secondary school?- Are the texts easy to read according to the former research in readability?In order to answer the questions structural dimensions as lexicon, syntax, bounds between sentences and narrative voices have been studied. Also the texts disposition and typography have been examined.The results demonstrate that the book designed for the primary school has a verbal structure with an explicit vocabulary, lots of verbs and short sentences. A clear narrative voice gives an impression of spoken language.

 The sawmill industry is a relative fragmented industry that is in an economic upswing andwith a hard competition. The customers have high demands on their suppliers and the highcustomer demand make it necessary for the companies to make a streamlining in planningand production. For that reason it is very important that the planning- and productionprocesses aren?t to complex and with a simple structure.The purpose of this report is to study and map out a marked out part of a planning- andproduction process, from adjust works to final delivery, at a company in the sawmill industry.Different methods have been used for the report, among others interviews and subordinatedmaterial.We have mapped out a marked out part of the planning- and production process at theCompany. This part we have studied, and we have analysed the process it self and otherthings connected to the process.We see the planning- and production process in the Company as complex.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i tvÄ svenska teaterpjÀser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod anvÀnder jag mig av en anti-essentialistisk hÄllning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrÄn tre ingÄngar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjÀserna emellan vad gÀller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast Àr antydd i texten och fÄr sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

UtifrÄn intervjuer med sju mödrar som har ÄtergÄtt till arbetet efter en sÄ kallad ?kort? förÀldraledighet, avser den hÀr studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller Äterskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgÄende jÀmför moderskap med faderskap och hur de, i mÄnga avseenden, implicit uppfattar faderskap som bÀttre och nÄgot som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förvÀntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, bÄde enligt dem sjÀlva och samhÀllet, ses som nÄgot annorlunda i förhÄllande till faderskap.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.

This is an analysis of how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet and the English newspapers The Independent and The Guardian reported about the sexual molestation and rape charges that were alleged against the Wikileaks founder Julian Assange in August 2010. Through a critical discourse analysis, a theme- and proposition analysis and a process analysis this paper aims to investigate how the above mentioned newspapers create reality in their articles. The purpose is to shed light upon with what means the journalists through the inherited structures of the newspaper illustrate actions and events, how they let other people get visible in the text and who is described as responsible for current events.    The results of the analysis shows that Aftonbladet uses a relatively large amount of propositions and speech cues to create an image of the reality that is almost explicitly angled. Dagens Nyheter and The Independent claims a higher degree of objectivity and through micro themes with different perspectives and few explicit statements they create a reality with plenty of room for the reader to make her own conclusions. The Guardian creates an image of the world where the Wikileaks is a great force of democracy and where actions are performed by humans as well as by objects and organizations.   .

Democracy has been a part of the Swedish society for a long period of time and it is also a part of the Swedish elementary school curriculum, in which you can find a number of statements that expresses that the Swedish elementary school should socialize the children into becoming role model citizens. This also conjures with the available research that describes schools in general as socializing. This led me to a question that hasn?t been answered: How much of the curriculums reasons for socialization the pupils are based on democratic values and how much of it can be dated back to events prior to the curriculum?The methodological approach is an analysis of ideologies as described by Sven-Eric Liedman and Ingemar Nilsson in Ideologi och ideologianalys. The text is focusing on the fact that a text has two layers; one is the manifest which is roughly the same as explicit or present in the text.

The purpose of this study is, based on theories of gender and hegemonic masculinity, to studyhow masculinity and femininity is constructed and reproduced in one of the most popularSwedish podcast: Filip & Fredriks podcast. The main theory in this study is that gender issocially created and sustained by humans through language and interaction with others.The study's research questions is: How are gender roles/gender portrayed in Filip & Fredrik'spodcast? What characteristics are attributed to men and women in Filip & Fredrik's podcast?How does Filip & Fredrik's podcast represents conditions and power relations between menand women?Through an linguistic textual analysis, which is an application of discourse analysis, I seek toget beneath the surface meanings of texts and examine more implicit social meanings andideologies regarding gender. It includes an analysis of metaphors, word choices and syntax.The analysis shows underlying values and ideologies that indicates gender structures in abroader societal context. Choice of words and metaphores in Filip & Fredriks's podcastexpresses symbolism where men and male-typical attributes are highly valued, whilst womanand female-typical attributes is being devalued and representative of the opposite.Masculinities and femininities are also constructed and represented in various ways throughsentence constructions that guides the listeners in certain directions.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Även lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.