Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle är en viktig aspekt hur vi väljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten då den väckt ett stort allmänt intresse samt är en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frågeställningar är om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk såväl som ekologisk lönsamhet genom närodling av tomater i växthus i Västsverige med fjärrvärme som energikälla. Vi ställer även frågan om en annan ansvarsfördelning än den nuvarande kan bidra till att klimatvänlig odling av tomater får större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att ställa klimatfrågan på sin spets och granska hur miljövinster bäst kan åstadkommas i form av minskade koldioxidutsläpp.

För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras. I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän. Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan.

Ett av de mest grundläggande problemen som människan har försökt att lösa med hjälp avartificiell intelligens, är bedömning och schemaläggning av tid. Anledningen till detta är atttidsoptimering kan leda till en effektivare verksamhet och leda till kostnadsbesparingar.Med Internet finns nya möjligheter för elektronisk tidsbokning, men alla typer av kunderkräver inte samma tidsåtgång, vilket leder till problematik för företagen gällandeuppskattning och bedömning av tid. En vanlig lösning på problemet är att tillämpa ett såkallat expertsystem. Ett expertsystem besvarar frågor från användaren genom att dralogiska slutsatser baserade på fördefinierade regler och en lagrad kunskapsbas. Med hjälpav personas, det vill säga fiktiva användarmodeller med avsikt att kartlägga ens verkligakunders behov, mål och vanor, kan man dessutom öka systemets konsulteringsprecision.Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med avsikt att utreda vilka komponenter som etttidsbokningssystem bör ha för att kunna bedöma tidsåtgång utifrån olika kunders specifikabehov och hur detta kan lagras i ett intelligent system.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka effekter man hittills kan utläsa i några utvalda större företags kvartalsrapporter och årsredovisningar som konsekvens av implementeringen av de nya redovisningsreglerna av pensioner. Vidare syftar arbetet till att kartlägga vilka problem företagen upplevt vid övergången från de gamla till de nya reglerna såsom ökade kostnader och behovet av Expertkunskap från exempelvis revisorer. Ansatsen som använts är induktiv, med ett deskriptivt syfte. Vidare är metoden kvalitativ, eftersom denna är mest lämplig när man inte vill kvantifiera ett problem utan i stället vill studera det på djupet. Studien har genomförts genom ett antal intervjuer av öppen karaktär samt en dokumentundersökning av finansiella rapporter.Den teoretiska grunden i uppsatsen tar sitt ursprung i två huvudområden, pensionsteori respektive redovisningsteori.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Det kan förefalla som att Human Resources (HR) arbetet under de senaste decennium har gått in i en ny epok. Inom HR arbetets forskning handlar det nästan uteslutande om det strategiska HR arbetet eller om koppling till det. Och detsamma verkar det gälla större organisationer som söker efter olika sätt att organisera sitt HR arbete till att det skall bli mer strategiskt. Med det strategiska arbetet avses på en övergripande nivå att integrera personalfrågorna mer med företagets strategier i strävan efter att uppnå organisationens mest optimala resultat. I samband med förändringsprocessen och vid implementeringen av det strategiska HR arbetet påverkas ett flertal olika aktörer inom organisationen.Syftet med denna studie har varit att undersöka vad en strategisk HR Business Partner (HRBP) roll innefattar.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.