The focus of Broken Conventions is experimental cinema, that big body of film existing outside the limiting boundaries of the mainstream cinema industries. The goal is to provide a broad view of this abstract and hard-to-define area of film studies, by searching for an answer to the question; what is experimental cinema and can it be viewed as a genre of its own? In doing so, I will explore the theoretical discourse surrounding the topic, as well as provide case studies of several experimental films. I will also suggest a genre theory, as a way of determining whether or not experimental cinema can be seen as a genre, but more importantly to use it as a way of further examining the individual films and to deepen the understanding of this type of film. The topic at hand is however extremely subjective and there is no generally accepted definition, or term for that matter, concerning what experimental cinema really is.

Based on hermeneutic tradition, the goal of this thesis is to further my understanding of what the concept of resistance means in a psychoanalytical context today, primarily within clinical practice. My methodology has been to seek an understanding of the concept of resistance by reading excerpts from the original texts of Sigmund Freud, as well as conducting interviews with practicing psychoanalysts that focus on how they relate to the notion of resistance. The idea was to then present my understanding of these sources in relation to one another. The results suggest that an understanding of the concept of resistance in a clinical context is highlighted by a dichotomy between theory and practice..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Positiv psykologi, positiva känslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frågeställningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tänkesätt (helhetsperspektiv) samt återhämtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkäter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva känslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva känslor visar också ett samband med återhämtning.

No abstract.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

I detta arbete används en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor på Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestående i en utvärdering i enkätform tillsammans med min egen utvärdering av min insats som lärare utifrån videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att få en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmåga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, få veta elevernas syn på förmedlingen och få insyn i lärarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen på lärandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan användas.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bygghantverk, 22,5 hp, 2015..

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer.

This qualitative studie discusses how psychologists can integrate clients' secular or religious philosophies into counseling and psychotherapy, as themes that are psychologically meaningful. The studie also discusses how psychologists can understand and respond to the psychological aspects of clients' existential and religious experiences. Eight psychologists were interviewed and their experiences were analysed using a phenomenological method.The results of the interviews suggested that the eight psychologists could handle the psychological aspects of clients' philosophies, by investigating their own personal philosophies and scientific ontologies. It was also discussed how an awareness of the psychologists' professional boundaries and personal experiences of existential and religious phenomenons, could facilitate an integration of clients' existential and religious experiences..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.