Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.Våra frågeställningar är:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framträder inkluderings - respektive Exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för människor med normalbegåvning och funktionshinder i dagens svenska samhälle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta på arenorna: Arbete/studier/daglig verksamhet, fritidsverksamhet och på allmänna platser i samhälletStudiens forskning utgår från en metodisk grund som bygger på Layders domänteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. Tillvägagångssättet har varit en triangulering bestående av samhällsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet av studien visar på aspekter både av inkludering och av Exkludering för människor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder på studiens arenor.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur personal inom två elevhälsoteam resonerar kring elever och verksamhet i särskilda undervisningsgrupper. Centrala frågeställningar för studien är;? Hur beskrivs elever som går i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den särskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssätt och mål uttalar elevhälsoteamen för verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhälsoteamen arbetet med återinskolningsprocessen?Teori: Utgångspunkt för analysen av elevhälsoteamets resonemang är ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och samspel, lärande och utveckling. Jag har undersökt elevhälsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, värderingar och vilken syn på lärandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, Exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education.

Denna uppsats behandlar ämnet terrorism under Osloprocessen, som varade under i princip hela 1990-talet. Vi har valt att undersöka denna terrorism ur ett relativt avgränsat perspektiv. Vi vill se på ämnet ur ett orsak och verkan perspektiv, och detta gör vi genom att analysera fram de konsekvenser som Israels hantering av den palestinska terrorismen gav. För att utkristallisera ett mönster i Israels anti-terroristpolitik har vi applicerat en handfull olika teorier, som behandlar olika former av terroristhantering, på händelserna under i Mellanöstern under Osloprocessen. Huvudtesen formas av att vi ställer inkludering och Exkludering av terrorister, i fredsamtal, mot varandra och försöker pröva deras för- respektive nackdelar..

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och Exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..