Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen.

AbstractTitel: ?Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna? En kvalitativundersökning gällande tankar om TV-serier.Författare: Sandra Dickerius & Louise LarssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ingegerd RydinDokument: C-uppsatsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och SamhälleHögskolan i HalmstadDatum: 070521Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ettavtryck.Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Den intensivvård som kan erbjudas till patienter i Sverige idag är en mycket högspecialiserad och högteknologisk vård. Den har möjliggjort livsuppehållande åtgärder till den grad att det blivit nästan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremål för diskussion om att ta till alla tänkbara medel. När intensivvårdsinsatserna inte längre är meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i väntan på döden, tas ibland beslutet att avstå eller avbryta behandling. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där beslut om att avstå eller avbryta behandling tagits. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på 8 artiklar.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgås via sociala nätverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån ett teoretiskt perspektiv där bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingår belysa och utforska barns och unga människors interaktioner på och med Internet och det lärande och förutsättningar för hälsa som kan skapas. Tjugotre artiklar från tidskrifter med en disciplinär bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgående tema i artiklarna.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.Mottagaren måste känna sig utvald.Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag.