SammandragSyftet med min studie är att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg på fyra texter i två läroböcker. Genom utprovningen av modellen, som är baserad på den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrån ett andraspråksperspektiv språkliga strukturer i två svenska läroböcker i historia, för att få en bild av vilka språkliga utmaningar elever möter när de läser och lär sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och är hämtade från två läroböcker i historia, en för grundskolans senare år och en för Historia A på gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, därefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten från utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras på en skala från relativt konkret vardagsspråk till abstrakt och akademiskt språk. Många av de språkliga drag jag funnit bekräftar tidigare systemisk funktionell forskning om språket i texter om historia.

Rapporten innehåller ett förslagsunderlag för tillverkning av en sågbänk där PrimWoods strärnsågningsmetod skall användas. En funktionsbeskrivning av bänken visas samt PrimWood-metodens funktion och historia..

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

Tre generationers kunskaper kring andra världskriget.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

Hur utformas spelkaraktärer för att förmedla skräck till betraktaren?  Spelkaraktärer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade på skräckgenrens tidigare historia. Både kvinnliga och manliga karaktärer har tydligt fokus på sexualisering. Kropp och klädsel används för att markera avstånd från betraktarens kultur. Färger som betonar sexualitet, våld och ondska återkommer i karaktärernas utformning.

Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkäter som eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare. Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka på vilket sätt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under åren 1956-1979. Målsättningen med vår uppsats är att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, på vilka premisser samhället växte fram och hur ?Gropen? påverkade innevånarna i samhället. Studien inriktar sig på åren då Malmberget genomgick särskilt stora fysiska förändringar med rivningar av kvarter och kända byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker. De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen..

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.