Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia.

Syftet med denna studie är att undersöka om läsning av historisk skönlitteratur kan leda till ett ökat elevengagemang för ämnet historia samt ett ökat källkritisk tänkande hos elever i ämnet. Studien motiveras av en upplevelse av att skolämnet historia i praktiken har onödigt snäva innehållsliga ramar, och av att många elever upplever ämnet som ett tråkigt ?pluggämne?. Ofta utgår historieundervisning från kronologiskt skrivna läroböcker fyllda av korrekta fakta, men nästan helt i avsaknad av kött, blod och ?vanliga människors? perspektiv och berättelser.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker.

Näässystems spridning internationellt med koncentration på USA..

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var säkra på att Förintelsen av judarna hade ägt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vår studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som delades ut till 40st årskurs tre elever på gymnasiet.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Krypteringens historia är lång och händelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart är 2000 år gammalt kan vittna om. Den här litteraturstudien syftar till att ta dig som läsare med genom krypteringens utveckling från antikens pergament till dagens datoriserade samhälle. På vägen genom historien har studien som målsättning att förklara för läsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. Här är syftet att inspirera lärare till att pröva på något nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.