Det Àr en kvalitativ studie om unga utlÀndska kvinnor i Äldern mellan 19 och 25 Är som har fÄtt avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien Àr att fÄ större kunskap om och hur det Àr att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fÄtal tidigare studier om gömda mÀnniskors upplevelser av sin tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet Àr att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation pÄverkas utifrÄn de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frÄgestÀllningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur pÄverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .

Skolan Àr Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande pÄ barn och ungdomar under en lÄng tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans vÀrld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trÀdde i kraft den 1 april 2006 Àr skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat krÀnkande beteende. Dock Àr bÄde forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning mÄnga och olika skolor arbetar pÄ olika sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning pÄ, utifrÄn tre olika skolors ÄtgÀrdsprogram.

Denna magisteruppsats i kommunikation Àr gjort pÄ uppdrag av Sveriges Televisions Barn och Ungdomskanal i VÀxjö. För att koordinera datainsamlingen för vÄrt examensarbete har samverkan skett med Helsingborgs Stad och skolor i kommunen. www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga - SVT har en webbcommunity pÄ sin hemsida som heter SPINN och som i första hand riktar sig till tonÄrsungdomar. Trots ett stort antal medlemmar pÄ webbcommunityn Àr dessa medlemmar, ur ett demografiskt perspektiv, en ganska enhetlig grupp. Framför allt Àr det unga tjejer med svensk bakgrund som utgör majoriteten av de registrerade medlemmarna pÄ webbcommunityn.

Den hÀr studien har fokus pÄ unga mÀnniskors syn pÄ risk och sexualitet. Det övergripande syftet Àr att undersöka hur unga mÀnniskor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrÄgor att sÀrskilt studeras: Vad pÄverkar unga mÀnniskors förstÄelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker Àr mest framtrÀdande för unga mÀnniskor idag? Studien Àr av kvalitativ art och för att besvara frÄgestÀllningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material bestÄr av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i Äldern 18?24 Är.

Detta Àr en kvalitativ studie om fenomenet ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning pÄverkar hÀlsan och motivationen samt att titta nÀrmare pÄ de faktorer som pÄverkar socialarbetarens ÄterhÀmtning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har anvÀnt oss av har varit halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer och har utgÄtt frÄn fyra huvudfrÄgestÀllningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en lÀngre tid inom socialt arbete och som fortfarande Àr motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjÀlar.

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Studiens övergripande syfte Àr att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor pÄverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta nÀr de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jÀmfört med nÀr de passerat som mÀn och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem sjÀlvidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjÀlp av Internet samt med hjÀlp av personliga kontakter. Med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgÄtt att transpersoners livsvillkor i stor utstrÀckning pÄverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta pÄ mycket olika sÀtt beroende pÄ om de passerat som mÀn eller kvinnor.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Studien behandlade tvÄngsomhÀndertagande av barn enligt 2 § Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vÄrdnadshavare. Tidigare forskning i Àmnet var begrÀnsad. Den litteratur som anvÀndes handlade om olika aspekter av tvÄngsvÄrd av barn samt forskning om synen pÄ förÀldraskap inom socialt arbete. Empirin som anvÀndes bestod av lagstiftning pÄ omrÄdet och av 40 lÀnsrÀttsdomar frÄn Är 2002 som behandlade beredande av vÄrd enligt 2 § LVU.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte Àr ett entydigt begrepp. LÀrare ute pÄ fÀltet har haft delade meningar om arbetssÀttets innehÄll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmÄn för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen Àr att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra hur verksamma lÀrare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrÄgor Àr vilken syn pÄ lÀrande har de lÀrare som arbetar tematiskt, hur arbetar lÀrarna tematiskt och pÄ vilket sÀtt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lÀrande? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ metod dÀr fyra intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar tematiskt i Ärskurs F-3.

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.