This paper is about drug prevention. In my paper the aim is to examine when, where and how the drug prevention work, by law, is being realized, on local levels, in school and municipality, towards youth.My central questions are among others: What does it imply, how the municipality and school value the drug prevention work?, Which prevention programs do the municipality and school use? and Does the drug prevention work give any results? The method I've been using is qualitative interviews and studies of literature and research.The main results I gained with my studie are, that the work of politicians is not in phase with the development in society. And in spite of the fact that drug prevention programs are used, the young ones are using drugs and alcohol more than ever..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.

Flera rapporter visar att unga mÀnniskor i Sverige mÄr allt sÀmre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kÀnnetecknar tonÄren och de tidiga vuxenÄren kan vara förenade med stora pÄfrestningar och dÀrmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohÀlsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna Àr en vÀletablerad behandlingsmetod för unga mÀnniskor med psykiska problem, men trots detta Àr forskningsbasen begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits pÄ Ericastiftelsen mellan Ären 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivÄ pÄ CGAS- och GAF-skalorna samt sjÀlvskattningar av symtom pÄ SCL-90 jÀmfördes före och efter psykoterapi.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att mÀnniskor anvÀnder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-anvÀndares anvÀndningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att fÄ fram den information jag behöver har jag valt att anvÀnda mig av dagböcker dÀr sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och Àven intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones anvÀnds till största del pÄ platser dÀr anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Unga mÀnniskor Àr idag vÀl insatta anvÀndare av olika former av sociala medier - det Àr ofta en sjÀlvklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populÀrt bland sÄvÀl barn som vuxna och anvÀnds dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvÀrlden. I den hÀr studien kommer Instagram - utifrÄn begrepp som hÀlsa, trÀning och konsumtion - analyseras med hjÀlp av teorier om makt och genus. HÀlsomedvetenheten bland unga har genom spridningen pÄ Instagram och i vÄrt blomstrande konsumtionssamhÀlle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjÀlp av diskursanalys, se vad hÀlsa innebÀr för unga pÄ Instagram, samt vad det Àr som uttrycks i ett större samhÀllsperspektiv..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger pÄ Evolutionsmuseet i Uppsala könar utstÀllningar i samband med visningar för barn. Jag har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjÀlp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gÄtt igenom. De metoder som anvÀnts har varit observationer med utgÄngspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremÄlen pÄ utstÀllningen nÄgon gÄng.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chefer i dagens samhÀlle. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds i uppsatsen Àr: Hur ser förestÀllningarna ut hos nyanstÀllda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanstÀllda pÄ de förvÀntade kraven som stÀlls pÄ chefer idag? Vill nyanstÀllda bli chefer i framtiden, och i sÄdana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chef och Àven undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. I teorikapitlet behandlas dÀrför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har Àven belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och anvÀnt oss av intervjuer.

Att vistas pÄ sjukhus eller andra vÄrdinrÀttningar innebÀr ofta en del pÄfrestningar, bÄde fysiskt och psykiskt. Kan vÄrdmiljön hjÀlpa till att lindra och pÄ sikt minska den stress och Ängest som kan uppstÄ i samband med vÄrdvistelsen?Detta har jag undersökt i mitt arbete, dÀr syftet varit att utforma rum för ÄterhÀmtning och socialt umgÀnge - rum som avviker frÄn den ordinarie vÄrdmiljön..