Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

I detta examensarbete har jag strÀvat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvÀrt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. UtifrÄn den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid Àr det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.

Sammanfattning I egenskap av speciallÀrare i grundsÀrskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning. Förhoppningen Àr att de i vuxen Älder ska fÄ ett avlönat arbete och bli delaktiga pÄ en arbetsplats. TyvÀrr har inte unga vuxna med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsÀttningen. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant Àr de unga vuxnas tankar kring delaktighet pÄ arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tÀnker kring tillÀmpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger pÄ deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjÀnsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssÀtt och problematiseras med hjÀlp avBarnkonventionen, mÀnskliga rÀttigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i mÄnga fall inte hade tillrÀcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Det hÀr arbete behandlar grunderna i penetrationstestning, vilket Àr en metod föratt kontrollera sÀkerheten i datorer och nÀtverk genom att försöka sÀtta in sig isamma tankesÀtt och metoder som en potentiell angripare kan ha.Den teoritiska delen gÄr igenom processen för hur ett penetrationstest kan gÄ tilloch vad som Àr viktigt att veta och att tÀnka pÄ under penetrationstestet.Det presenteras Àven nÄgra populÀra och anvÀndbara verktyg som kananvÀndas för penetrationstestning, nÀmligen Nmap, Backtack, Nessus ochMetasploit, samt en nogrann beskrivning av nÄgra av de mest vanligtvisförekommande allvarliga sÄrbarheterna.I genomförandedelen utförs ett penetrationstest i en labmiljö, och sÀtter dÄ deninformation i den teoritiska delen i praktik. De verktygen som anvÀnds gÄsigenom mer detaljerat och olika metoder för att anvÀnda dessa verktyg ipenetrationstestningssyfte testas.Penetrationstestet gÄs igenom stegvis, och börjar med att hitta maskiner pÄnÀtverket och Àven hitta detaljerad information och möjligheter för angrepp. Deninformationen anvÀnds sedan för att hitta sÄrbarheter i maskinerna, och slutligenutnyttjas dessa sÄrbarheter för att installera ett remote-access program och gekontrollen till den angripande datorn..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

UtgÄngspunkten för denna litteraturstudie Àr att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) gÄr att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga olika evidensbaserade munvÄrdsmetoder som anvÀnds av intensivvÄrdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var ocksÄ att belysa vilka faktorer som pÄverkar intensivvÄrdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvÄrd till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet anvÀndes 16 vetenskapliga artiklar.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.