Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.

En lista med förslag pÄ metoder som kan anvÀndas inom vuxenutbildning Àr resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgÄngspunkt dels frÄn teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels frÄn ett exempel pÄ hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjÀlp av en intervjuundersökning. I den undersökningen lÄg fokus pÄ hur deltagare och medarbetare gÄr tillvÀga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, Äsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förÀndras. De föreslagna metoderna Àr uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansÄgs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. FrÄgestÀllningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjÀlp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlÀnka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) anvÀndes för att försöka fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.

AlkoholvÄrden i Sverige kan vara utformad pÄ mÄnga olika och skilda sÀtt. Det Àr ett omrÄde dÀr det finns ett flertal olika Äsikter kring vilken behandling som Àr lÀmpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ hur diskursen kring alkoholvÄrd kan se ut i Sverige idag genom nÀrmare granskning av de tvÄ tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. TvÄ stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnÄ syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad vÀljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvÄrden? Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Jag har i detta arbete undersökt hur vÀl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bÀttre lÀrandemiljö i matematik. Inför min praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom Àmnet. Min praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i tvÄ niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkÀter och elevintervjufrÄgor under sista veckan pÄ min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gÀllande skönhetsideal, sex, mode, kÀndisfixering och identitet. Som metod anvÀnde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i Äldrarna 14 och 17 Är..

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

MĂ„nga faktorer har pĂ„visats pĂ„verka individers hĂ€lsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för vĂ€lbefinnandet i form av uppskattad hĂ€lsa, upplevd stress-energinivĂ„ och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och Ă„lderskillnader studerades. En enkĂ€t med frĂ„gor om sjukskrivning, motion, upplevd hĂ€lsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare frĂ„n tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hĂ€lsa, stress-energi och socialt stöd.