Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Den unga vuxna genomgÄr sÄvÀl kroppsliga som kognitiva förÀndringar samtidigt som de Àr i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en lÄngvarig sjukdom i detta skede i livet kan pÄverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Syftet Àr att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och frÄn pornografin, i syfte att förstÄ hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger pÄ utskrifter frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys anvÀndes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrÄn för Àmnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sÄdan.Deltagarna upplevde sig som klÀmda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi anvÀnt, verkar uppstÄ kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrÄgan samt att kartlÀgga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras pÄ intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrÄn symbolisk interaktionism. Studien visar pÄ hur liten skillnaden Àr mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. UtmÀrkande för e-mobbning Àr spridningseffekten samt hur sprÄket hÄrdnat i kommunikationen pÄ Internet och andra elektroniska kÀllor. FörÀldrarna, skolan och barnen sjÀlva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen pÄ omrÄdet Àr bristfÀllig.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mÄr bra, men ett större antal unga hbt-personer mÄr dÄligt, Àn i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hÀlsofrÀmjande och identitetsstÀrkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshÀng . Syftet med studien Àr att undersöka betydelsen av sÄdana fritidshÀng för unga hbtq-personers identitetsberÀttelser med fokus pÄ hur en sÀker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshÀngen framkommer att fritidshÀngets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för hur unga tÀnker och handlar kring ?likes och om de gör det till en vÀrdering dÀr de kan mÀta sig sjÀlv och andra bÄde nÀr det gÀller online som offline. För att ta reda pÄ detta undersökte vi om det sociala samspelet bÄde online och offline pÄverkas av denna eventuella vÀrdering. Forskning visar pÄ att sociala medier har en pÄverkan pÄ unga, dock finns det ingen forskning om just ?likesfenomenet? och hur det tar sig uttryck bland unga anvÀndare av sociala medier.

Att ta körkort och skaffa bil Àr en sjÀlvklarhet för mÄnga mÀnniskor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och sjÀlvstÀndighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan dÄ hjÀlpa till med körkorts- och bilanpassningsfrÄgor dÄ detta kan vara en besvÀrlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog tvÄ arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrÄgor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frÄgor.