Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR Àr ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar men varje företag mÄste skapa sin egen definition och bestÀmma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frÄgor. Det Àr ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter dÄ CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumÀrke. I den hÀr rapporten reds begreppet ut med hjÀlp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkÀtundersökning.

Studien handlar om projektet Sharafs hjÀltar, som syftar till att förÀndra ? attityderna hos unga mÀn med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har anvÀnts, dÀr fyra intervjuer av mÀn som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur arbetet mot hedersrelaterat vÄld kan se ut. Fokus ligger pÄ mÀnnens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjÀltar.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Titel Göteborg - smÄstadskÀnsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie NyckelgÄrd & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin VÄrterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invÄnare i Göteborg i Äldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltsÄ frÄn den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktÀriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar omrÄden med gemytlig och historisk karaktÀr dÀr mÄnga andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, vÀlkomnande och sprudlande atmosfÀr med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Studiens syfte Àr att försöka ta reda pÄ hur man kan arbeta med unga mÀn i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och dÀrmed försöka lÄta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel pÄ detta arbete. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort frÄn kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga mÀn? PÄ vilket sÀtt pÄverkas och förÀndras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda pÄ vilka metoder som verksamheten bygger pÄ samt hur deltagarna upplever att det Àr att vara med. I vÄr studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgÄtt nÄgon förÀndring i sin identitet. Vi har dÀrför anvÀnt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda pÄ denna förÀndring.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utvÀrdera olika metoder för ett arbete med fredskultur i skolan. Den övergripande frÄgan vi stÀllde var om eleverna förstod att innehÄllet i de olika aktiviteterna syftade till att trÀna samarbete för att utveckla tolerans, empati, solidaritet och trygghet. Vi undersökte detta genom att genomföra en temadag pÄ en skola i vÄr nÀrmiljö. Alla 39 elever deltog i temaarbetet, frÄn förskoleklass upp till Är 6. För att fÄ reda pÄ om eleverna förstod syftet med de olika aktiviteterna anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga och det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har sÄdana kunskaper sÄ att de kan arbeta för att sprÄket utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lÀrare med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda pÄ vilka förkunskaper de har, om barnen fÄr modersmÄlsstöd samt hur förÀldrakontakt och attityder till tvÄsprÄkighet pÄverkar de metoder de anvÀnder i sitt arbete med att utveckla sprÄket hos barnen.Slutsatsen blev att lÀrarna skaffat sig vÀrdefulla erfarenheter genom lÄngvarigt arbete med invandrarbarn. De anvÀnder i stort sett samma metoder, men i de skolorna dÀr det finns mÄnga invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och anvÀnda sig av sitt kroppssprÄk..

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frÄgestÀllning som vi har valt att undersöka Àr hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser pÄ sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint dÄ dessa begrepp innehÄller mÄnga tolkningar. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete.

Frivilligt socialt arbete prÀglas ofta av en asymmetrisk relation, dÀr den frivillige ger och hjÀlpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan pÄverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet Àr Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlÀtta introduktionen i det svenska samhÀllet för personer som nyligen invandrat. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att förstÄ drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga mÀn som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ha pÄverkat dessa unga mÀn in i en kriminell livsstil. Studien syftar Àven till att söka svar pÄ varför dessa unga mÀn vÀljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fÄtt in genom intervjuer med dessa unga mÀn tillsammans med teorier som NÀtverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vÄrt syfte.