Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser pÄ fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt pÄ fyra kvalitativa intervjuer gjorda pÄ en skolkurator, en högstadielÀrare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt tvÄ kuratorer  pÄ BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om Àmnet e-mobbning. Rapporter frÄn etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har ocksÄ studerats. Resultatet visade att e-mobbning Àr ett vÀxande problem bland barn och unga bÄde i skolan och pÄ deras fritid.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

?LÄngtidsarbetslösa i Sverige har sÀmre hÀlsa och vÀlbefinnande Àn andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhÀllet. Arbetslösa i allmÀnhet har en lÀgre kÀnsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva lÄngtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemÄl om stödjande insatser för mÀnniskor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med Ätta lÄngtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvÀstra Sverige.

Metoder för systemutveckling bestĂ„r av ett antal faser dĂ€r verksamhetsanalysen ingĂ„r innan sjĂ€lva utvecklingen pĂ„börjas. Systemutveckling Ă€r en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbĂ€ttrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för tvĂ„ omrĂ„den, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa omrĂ„den. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och tvĂ„ metoder för verksamhetsutveckling med avseende pĂ„ aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrĂ„gestĂ€llning, Är det möjligt att anvĂ€nda systemutvecklingsmetoder och frĂ€mst verksamhetsanalysen i andra avseenden Ă€n vid systemutveckling? och Ă€ven ett antal övriga frĂ„gestĂ€llningar.För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn dÀr praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien anvÀndes metoden intervju, dÀr nio lÀrare som arbetar i Är 1, Är 3 och Är 6 medverkade. I försök att nÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn en tankekarta dÀr lÀrarna berÀttade om sina metoder, sin syn pÄ kunskap, förvÀntningar de kÀnner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lÀrare som vill utvecklas och hitta en vÀg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i tvÄ perspektiv.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet pÄ ett produktionsbolag, jag har anvÀnt Filmtecknarna som ett exempel dÄ jag utförde min praktik dÀr. Jag har valt att arbeta utifrÄn de frÄgor som jag sjÀlv vill ha svar pÄ och försökt att pÄ ett sÄ enkelt men ÀndÄ informativt sÀtt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och sjÀlv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gÄ till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur gÄr det till nÀr man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestÀmmer vad som skall göras? - Vem bestÀmmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestÀmmer stilen pÄ produkten som skall levereras? - Hur lÀgger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer frÀmst att anvÀndas? - Vem bestÀmmer nÀr det Àr klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jÀmfört med vad jag trodde innan jag pÄbörjade min praktik..

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person Àr lÀmplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frÄgestÀllningar berör frÄgor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som dÀrmed framtrÀder och vad dessa diskurser sÀger om personens yrkeslÀmplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra och vilka konsekvenser det fÄr.Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Informanterna bestod av studenter pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet förhÄller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen Àr döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare Ă„ren vĂ€ckt en allt större uppmĂ€rksamhet inom företag och organisationer. Även det lĂ€rande som sker i det dagliga arbetet ute pĂ„ arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd pĂ„verkar individers lĂ€rande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig pĂ„ individernas uppfattning om hur dessa ser pĂ„ sin situation vad gĂ€ller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lĂ€rande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssĂ€tt dĂ€r intervjuer genomförts pĂ„ en kundtjĂ€nst inom en rikstĂ€ckande organisation i försĂ€kringsbranschen.

FörhÄllandet mellan sjukvÄrden och mÄlgruppen Àr problematiskt och yrkeskunniga inom omrÄdet efterfrÄgar arenor för att underlÀtta förmedlandet av kunskapsbaserade  hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder till unga vuxna. Studier pekar pÄ att internet kan lösa mycket av problematiken. FrÄgan hur yrkespersoner och dess mÄlgrupp stÀller sig till brukandet av internet som hÀlsopromotivt informationsverktyg kvarstÄr. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohÀlsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa erfarenheter och upp-levelser frÄn personal som arbetar med ungdomar pÄ anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk utgÄngspunkt. UndersökningenÀr genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagövertrÀdare Àr en svÄr grupp att motivera till förÀndring dÄ de fortfarande ser vinster med kriminalitet.