Det har blivit allt vanligare att sjukvĂ„rden i Sverige flyttas ut till vĂ„rdtagarnas hem. De kan med hjĂ€lp av hemtjĂ€nst fĂ„ bo kvar i sina egna hus lĂ€ngre men samtidigt fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. År 2007 anvĂ€nde sig totalt 153 723 personer av dessa tjĂ€nster runt om i Sverige. De plagg som personalen bĂ€r utsĂ€tts för mĂ„nga olika typer av yttre pĂ„frestningar vid hembesök hos vĂ„rdtagarna. Smittspridning inom vĂ„rden sker frĂ€mst via personalens hĂ€nder och klĂ€der.Nanoteknologi Ă€r en framvĂ€xande teknik som gĂ„tt pĂ„ högvarv inom mĂ„nga olika omrĂ„den under det senaste Ă„rtiondet.

AnspÀnning, oro och stress Àr tre begrepp som har studerats lÀnge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domÀner dÀr dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats sÄ kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mÀtmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur idrottsprestationer kan pÄverkas av anspÀnning, oro och stress för att utifrÄn det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att frÀmja en idrottsprestation. Först kommer anspÀnning att redogöras för, anspÀnning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis sÄ behandlas Àven problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfÀltet och dess tillÀmpningsomrÄden..

Inom intensivvÄrd bedrivs omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna Àr i behov av andningshjÀlp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten Àr sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte sjÀlv utföra sin munvÄrd och blir dÀrför beroende av intensivvÄrdsjuksköterskans hjÀlp. Syftet med studien var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenhet av munvÄrd av intuberade intensivvÄrdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Postoperativa infektioner Àr en del av de vÄrdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vÄrden. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgÄr till minst 500 miljoner kronor Ärligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig pÄ kirurgiska patienter. Det Àr en litteraturstudie dÀr en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

Syftet med denna studie Àr att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvÄrden samt undersöka hur vÀl programledarna följer manualen i praktiken. Det Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fÄtt ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvÄrd. Resultatet visar bÄde för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, dÄ manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt nÀr personalen först börjar arbeta med programmen men anvÀnds senare mer att luta sig emot dÄ programledarna arbetar mer utifrÄn kÀnsla.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) Àr en plastkateter som mynnar i ett centralt kÀrl nÀra hjÀrtat och anvÀnds bland annat för administrering av lÀkemedel och blodprodukter. AnvÀndandet av CVK ökar inom sjukvÄrden och kan förutom pÄ intensivvÄrdsavdelningarna Àven ses i hemsjukvÄrden och i den övriga slutenvÄrden. Av alla patienter som fÄr en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfÀlle innebÀr ett ökat lidande och en förlÀngd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och ÄtgÀrder.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

I denna studie Àr syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhÄller sig till KBT och ART pÄ tvÄ SiS-institutioner för ungdomar nÀr det gÀller behandlings-integritet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare pÄ tvÄ SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrÄn analysmetoden meningskoncentrering och teorin ?A conceptual framework for implementation fidelity?.

Flera studier har undersökt sambandet mellan arbetstillfredsstÀllelse och Älder. Resultaten tyder pÄ att Àldre trivs bÀttre med jobbet men det saknas dock empiri som förklarar detta eventuella samband. Denna studie syftade till att undersöka förekomsten av samband mellan upplevd arbetstillfredsstÀllelse och variablerna; Herzbergs hygien-och motivationsfaktorer samt Älder. En enkÀt delades ut till 100 anstÀllda pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Resultatet visade inget signifikant samband mellan Älder och arbetstillfredsstÀllelse.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

En av de vanligaste komplikationerna inom sjukvÄrden Àr spridning av vÄrdrelaterade infektioner, sÄsom Multi Resistenta Staphylococcus Aureus, (MRSA). Det finns idag olika handhygienÄtgÀrder för att förhindra spridningen. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad litteraturstudie undersöka effekten av handhygien för att förhindra spridning av MRSA. Litteraturstudien baserades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Kan spridning av MRSA minskas med handhygienrutiner? Finns hinder för handhygienrutiner? Studien innehöll Ätta vetenskapliga artiklar och granskades utifrÄn mall för kvalitetsbedömning.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insÀttande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsÄg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisÄgs och om det förelÄg nÄgon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrÄn yrkesverksamma Är. Studien genomfördes pÄ tvÄ kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insÀttande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utstrÀckning inte följer de hygienrutiner som finns för insÀttande av PVK och att de frÀmst brister pÄ att desinficera hÀnderna före patientkontakt. Vid jÀmförelser utifrÄn yrkesverksamma Är som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

Datortomografiska (DT) undersökningar har tenderat att öka med tiden. Patienter som genomgÄr DT-undersökningar utsÀtts för joniserande strÄlning, vilket kan leda till strÄlningsinducerade skador. Ett strÄlhygieniskt tÀnk Àr en förutsÀttning för att optimera strÄldos vid DT-undersökningar. Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla olika strÄldosreducerande ÄtgÀrder och dess relevans vid DT- undersökningar. UtifrÄn syftet utformades frÄgestÀllningarna: Har strÄldosreducerande ÄtgÀrder nÄgon betydelse? Vilka strÄldosreducerande ÄtgÀrder finns? Totalt har 12 artiklar inkluderats, 7 evidensbaserade artiklar och 5 litteraturöversikter, som alla varit publicerade de senaste 3 Ären.