Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgÄtt frÄn Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaomrÄden: informationsmaterial och hjÀlpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

Aggressivitet och utagerande beteenden hos barn Àr ett vÀxande problem med konsekvenser bÄde pÄ individ och pÄ samhÀllsnivÄ. Det finns idag evidensbaserade behandlingsmetoder som förebygger och behandlar barns utagerande beteendeproblem men forskningen visar att fÄ barn fÄr tillgÄng till dem. FörÀldratrÀning Àr den metod som har starkast forskningsstöd. Studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ge en bild av behandlares erfarenhet och upplevelse av ?De otroliga Ären?, ett manualbaserat förÀldratrÀningsprogram inom Barn och ungdomspsykiatrin samt att beskriva hur det tillÀmpats.

Patienter med förmaksflimmer Àr en grupp vars symtom ofta underskattas. Symtomen pÄminner om de som uppkommer vid en hjÀrtinfarkt med bröstsmÀrta, hjÀrtklappning, andnöd och trötthet. Syftet med studien var att belysa hur det kan vara att leva med förmaksflimmer. En litteraturstudie utfördes dÀr vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes. Resultatet visade att patienternas livskvalitet var kraftigt nedsatt och Àven anhöriga pÄverkades.

Dagens sjuksköterskeutbildning gÄr under akademisk skolning och omvÄrdnad ska enligt lagar och författningar grundas pÄ vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och Àr dÀrigenom ett bevis pÄ hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frÄgestÀllningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar dÀr resultatet visade att sjuksköterskans förutsÀttningar för implementering av evidens i omvÄrdnaden underlÀttades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

VÄrdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhÀllet. Den vanligaste smittvÀgen Àr kontaktsmitta via personalens hÀnder. Under hösten 2006 startades ett ptojekt pÄ Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, pÄ en avdelning pÄ UMAS.

The aim of this report is to create an easily accessible guide to basic hygiene, cleaning and disinfection within the small animal practice. It is based on a literature study, using mainly research from the public health sector, due to the lack of relevant scientific reports within the veterinary field. To prevent the spread of infectious diseases it is important that the staff understands the importance of basic hygiene. Hand hygiene and disinfection and cleaning with water and detergent combined are the most important routines to prevent spreading of disease. In conclusion the differences between the veterinary and the public health sector are small, but some basic differences exist due to the nature of the patient?s needs.

FÀrdigsallader Àr en produktgrupp som blir allt mer populÀr. DessvÀrre har det pÄ senare Är förekommit ett antal utbrott dÀr mÀnniskor har smittats av tarmbakterier som Salmonella och verotoxinproducerande Escherichia coli i olika ouppvÀrmda produkter som till exempel böngroddar frÄn Tyskland. I denna litteraturstudie undersöks vilka patotyper av E. coli och Salmonella som kan infektera mÀnniskor och hur detta kan gÄ till. Det ges förslag för att minska smittspridningen. SÀrskilt fokus ges E.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola Àr det viktigt att lÀrare anvÀnder metoder som bygger pÄ evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förstÄelse för utomhusmatematik genom att undersöka lÀrares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att bÄde elever och lÀrare överlag ser positivt pÄ utomhusmatematik dÄ metoden bidrar till ett autentiskt lÀrande. MÄnga lÀrares uppfattningar Àr att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik Àr de delar av matematiken som Àr lÀmpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsÀger kursmÄlen i alla lÀnder dÀr forskning pÄ temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, dÄ för fÄ evidensbaserade studier pÄ omrÄdet utförts..

SAMMANFATTNINGInledning VĂ„rdrelaterade infektioner Ă€r infektionstillstĂ„nd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vĂ„rden. Tidig föresprĂ„kare gĂ€llande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien Ă€r fortfarande aktuellt dĂ„ smittspridningen ökar inom vĂ„rden trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vĂ„rdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vĂ„rdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r kontaktsmitta via personalens hĂ€nder och detta kan till stor del undvikas med god handhygien.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Denna studie belyser förÀldrautbildning pÄ individ-, organisations-, och samhÀllsnivÄ. VÄrt syfte Àr att beskriva samhÀllssynen pÄ förÀldraskapet och förÀldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn pÄ förÀldraskapet och den speglar dagens förÀldrautbildning. Vi stÀller oss frÄgorna om de manualbaserade förÀldrautbildningarna som diskuteras i samhÀllet har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som förÀldrar stÀlls inför som de behöver hjÀlp med? Med hjÀlp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi vÀxlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för förÀldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vÄr analys av deltagare och ledares upplevelser av förÀldraskapet och erfarenheter av förÀldrautbildning.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med denna studie Àr att jÀmföra idrottslÀrares och elevers uppfattningar om hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden anvÀnds till att behandla hÀlsodelen i Àmnet idrott och hÀlsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lÀrare anvÀnds för att tÀcka in hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa?Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en enkÀtmetod för att fÄ en övergripande bild av jÀmförelsen. VÄr enkÀt tar upp de hÀlsodelar Àmnet Idrott och hÀlsa kan innehÄlla och Àr utarbetad utifrÄn forskningslÀget samt vÄr pilotstudie. EnkÀten delades, efter samtycke med bÄde skolorna och förÀldrarna, ut till 205 elever och nio lÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, nÀringslÀra och stresshantering Àr de mest vÀsentliga momenten inom hÀlsodelen medan lÀrarna tycker att nÀringslÀra social kompetens och hygien Àr viktigast.

Following the wake of the AIDS-catastrophe in the beginning of the eighties, homosexual men or 'men who have sex with men' (MSM) have been barred from donating blood throughout the planet. In this thesis I look into the different discourses at play in the context of creating the legal framework for blood donation in Sweden. Genealogically tracing the emergence of the category of MSM and mapping how the category is brought to use in contemporary negotiations on blood safety, I scrutinize how scientific truth is established within blood transfusion practice. I argue that the rationality of risk group exclusion is contingent on economical grounds, and that the foucauldian concept of biopolitics could productively be used to understand this rationality. In particular, the concept of the 'biopolitics of blood' can be employed in order to understand the reluctance from the involved actors to acknowledge the heteronormative consequences of the legal framework of contemporary blood donation..

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.