Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous.Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence.

Bakgrund: Kejsarsnitt en av de vanligast utförda operationerna i världen. Effekterna på kvinnors efterföljande graviditeter och barnen är många. Andelen vaginal förlossning efter kejsarsnitt (VBAC) varierar globalt. Sverige är ett av länder som har hög andel VBAC, dock saknas studier om hur professionella i Sverige ser på VBAC.Syfte: Att utforska svenska barnmorskor och läkares syn på vilka faktorer som främjar respektive hindrar vaginal förlossning efter kejsarsnitt.Metod: Studien grundades på transkriberat material från två fokusgruppsintervjuer av svenska barnmorskor och läkare utförda inom ramen för EU-projektet OptiBIRTH som pågår i sex länder i Europa. Materialet analyserades kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Kvinnans upplevelse av förlossning, Grundläggande förhållningssätt till förlossning, De professionellas attityd och övertygelse samt Vikten av evidensbaserad information.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tillgänglig litteratur beträffande taktil beröring som alternativ smärtbehandlingsmetod samt vilka effekter taktil beröring har på patientens smärtupplevelse och för vårdgivande personal. Metoden som användes var Goodmans modell för evidensbaserad litteraturgranskning. Tio artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman et al (2006). Resultat visar vikten av beröring som metod för minskning av smärta, samt andra effekter som förbättrad sinnestämning och ökad livskvalitet hos patienter. Positiva och negativa effekter av beröringsbehandling för vård-personalen har tagits upp i några inkluderade studier..

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan Evidensbaserad metod.

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En Evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram.

Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med få biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvårdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanställa och belysa kvalitetsindikatorer som förväntas säkerställa en god kvalitet i omvårdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni är ett holistiskt synsätt där patienten står i centrum och vården ges av välutbildade vårdgivare.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sänktlivskvalitet och tidigare död för människor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt vid behov motivera till förändrad livsstil. Detfinns fyra särskilt prioriterade ohälsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförändring vilka är tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet ochohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är vanligt förekommande, berör därmed mångamänniskors hälsa och välbefinnande vilket också resulterar i stora samhällskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförändringar än de traditionella. En modernoch evidensbaserad sådan metod är Motiverande samtal.

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

Bakgrund: Sjuksköterskan är skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svårigheter att implementera och utvärdera patientdelaktighet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebär för patienter och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, är inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades. Resultat: Fyra grundläggande teman utifrån patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lära känna varandra samt etablera en relation. Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lära känna varandra samt att etablera en relation uppnås patientdelaktighet..

I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framställs vikten av att inneha en kommunikativ förmåga för att frambringa en bättre förståelse för patienten. Samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) anspelar på att motivera patienter till förändring. Syftet med denna uppsats var att, genom en systematisk översikt av befintlig kunskap, beskriva effekten av MI som metod för att påverka människor till livsstilsförändring. Studien utfördes med en metod för evidensbaserad omvårdnad och innefattade 13 artiklar som kontrollerades utifrån frågor analyserade ur syftet. Granskningen visade att MI-metoden ger positiva effekter bland olika livsstilsproblem.

Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör.

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.