Uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt konstnÀrerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

This work is an attempt to study how the ambivalent demands of normativity in the Swedish curriculum is implemented in schoolbooks used for education in the course SamhÀllskunskap A. For this purpose, different normative theories are applied in conjunction with a qualitative text analysis method comprising the sections which describe the European Union in three different schoolbooks. The results indicate that not one of the selected books uphold all of the demands of normativitity as described by the Swedish curriculum..

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

Addiction Severity Index (ASI) Àr tÀnkt att anvÀndas bÄde för klientarbete pÄ individnivÄ och för forskning pÄ gruppnivÄ. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som pÄverkar anvÀndningen. Studien Àr kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in pÄ tvÄ sÀtt. TillgÄng till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil frÄn databasen ASI-Net och omfattade data frÄn elva kommuner i Jönköpings lÀn.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.

Bakgrund: John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien, gav 2009 ut boken Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Boken rÀknas som vÀrldens största forskningsöversikt över vad som pÄverkar elevers studieresultat och fick omedelbart ett internationellt genombrott. Studien rangordnar och visar vilka pÄverkansfaktorer som lÀmpar sig bÀst för elever i skolan. En rangordning som enligt Hattie Àr mer eller mindre allmÀngiltig. Men finns det verkligen nÄgra universella lagar som kan visa vad som bÀst pÄverkar elevers studieresultat?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska Hatties undersökningsmetod.

Denna uppsats behandlar höglÀsning i förskolan och skolans tidigare Är. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och tvÄ pedagoger i förskolan samt fem elever och tvÄ lÀrare i skolans Är 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tÀnker omkring höglÀsningen och om deras upplevelser överensstÀmmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön Àr betydelsefull dÄ den bÄde kan skapa förutsÀttningar eller utgöra hinder för barns lÀrande och utveckling. Vid höglÀsning och boksamtal utvecklar barnet sitt sprÄk och sitt intresse för lÀs- och skrivinlÀrning.Resultatet visar att höglÀsning förekommer dagligen i de bÄda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stÀmmer överens med pedagogens och lÀrarens syften. DÄ vi funnit att barnen tycker om höglÀsning och tror att pedagogen vill att de ska lÀra sig nÄgot, stÀmmer detta överens med pedagogens och lÀrarens syfte om att höglÀsningen ska vara sprÄkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jÀmförelsen mellan förskolan och skolans Är 2 upptÀckte vi bÄde likheter och skillnader.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestÀmmelser och kvalitéer vid utformning av ett sÄ kallat Trygghetsboende enligt svensk standard.Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrÄn de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten.Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀllts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de Àldre generationerna..