Hur pÄverkar en författare sin berÀttelse, hur viktig Àr berÀttarens mÀnniskosyn? Vad Àr mÀnniskans natur, vad Àr oförÀnderligt, vad Àr inlÀrt, och hur pÄverkar det berÀttaren och det som berÀttas? Dessa var nÄgra av de frÄgor som vi stÀlldes inför nÀr vi Ätog oss kommunikationsuppdraget att uppmÀrksamma Kvidinges 700-Ärsjubileum. Vi bestÀmde oss för att skapa ett hÀfte och en film. FrÄgan var: Hur kan mÀnniskors levnadsöden berÀttas om pÄ ett sÀtt som visar bÄde den oförÀnderliga mÀnskliga naturen och anpassningen till de förÀnderliga sociala och kulturella normerna? Vi sökte svaren pÄ dessa frÄgor genom litteratur och intervjuer med mÀnniskor som Àr vÀl insatta i berÀttarkonsten.

Bakgrund: Personer med demenssjukom fÄr ofta i sjukdomsförloppet problem att Àta och insatser för att behÄlla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sÄdan insats som diskuteras Àr enteral nutriton i nÄgon form. DÄ en person med demenssjukdom tappar sin förmÄga att kommunicera och Àven den kognitiva förmÄgan att ta egna beslut stÀlls sjuksköterskor inför en svÄr arbetsuppgift. Att ta stÀllning till om det Àr etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det Àr etiskt riktigt att acceptera matvÀgran Àr en av de svÄraste dilemman en sjuksköterska kan stÀllas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förstÄelse för hur lagidrottsmÀn upplever sitt yrke och sin vardag men ocksÄ att skapa förstÄelse för hur dessa tÀnker kring framtiden dÄ deras yrken prÀglas av korta karriÀrer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar: I vilken mÄn gÄr tankarna om det goda arbetet att applicera pÄ idrottsmÀn som arbetar inom lagidrott? InkrÀktar yrkessfÀren nÄgot pÄ den privata sfÀren? Om sÄ, pÄ vilka sÀtt? Hur ser dessa personer pÄ framtiden och livet efter idrottskarriÀren? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? UtgÄngspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och utifrÄn befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande Ätergivningar samt citat och analyseras dÀrefter utifrÄn studiens teoretiska referensram. I slutsatsen Äterges studiens frÄgestÀllningar som ocksÄ besvaras.

Denna studie syftar till att uppmÀrksamma uppfattningar om klimatförÀndringarna utifrÄn fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatomrÄdet. Viktiga aspekter av klimatförÀndringar som diskuteras Àr informanternas syn pÄ mÀnniskans inverkan pÄ klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förÀndringar och uppoffringar..

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

För att sĂ€kerstĂ€lla god och evidensbaserad vĂ„rd för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprĂ€ttade. I Örebro lĂ€n har man utifrĂ„n dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, dĂ€r den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat Ă€n i de nationella. Syfte: Att kartlĂ€gga i vilken utstrĂ€ckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro lĂ€ns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvantitativ design dĂ€r ett webb-baserat frĂ„geformulĂ€r skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formulĂ€ret (svarsfrekvens 54%).

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika försolepedagoger ser pÄ bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som Àr relevant för Àmnet och det redovisas i litteraturdelen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ tio stycken intervjuer. I vÄrt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik Àr en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som nÄgot roligt nÀr man har tid över.

Nya produkter mÄste till om den svenska massa- och pappersindustrin ska behÄlla konkurrenskraften gentemot utlÀndska producenter. Biokemikalier Àr en trolig framtida marknad för skogsindustrin, och den hÀr rapporten fokuserar pÄ möjligheten att investera i en mindre, lokal fabrik som producerar etylenoxid genom direkt oxidation av etanol. MÄlet med studien Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna; Hur hög grundinvestering kan tillÄtas vid anlÀggning av en lokal etylenoxidfabrik? Hur förÀndras grundinvesteringen nÀr vissa ekonomiska antaganden varieras? Hur mycket etanol kommer den tÀnkta etylenoxidfabriken att förbruka? Utöver dessa tre mÄl diskuteras Àven integration av etylenoxidfabriken med ett vedbaserat bioetanolraffinaderi. En skattning av den maximala grundinvesteringen har genomförts med nettonuvÀrdesmetoden. KalkylrÀnta, driftkostnader och marknadspris har varierats i en kÀnslighetsanalys. Vidare har förbrukningen av etanol berÀknats baserat pÄ litteratur.

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-Ă„rsjubileum kĂ€nde skolledning och personal attutvecklingen gĂ„tt lite i stĂ„ och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjĂ€lp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlĂ€gga och sammanstĂ€lla olikaförslag och idĂ©er i breven för att hitta lĂ€mpliga utvecklingsomrĂ„den. FrĂ„n minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det Ă€r att fĂ„ prova pĂ„ att sjĂ€lv göra enstudie med hjĂ€lp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jĂ€mföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hĂ€mtat frĂ„n professorGunnar Bergs förlĂ€sningar och hans tvĂ„ böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstĂ„ skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstĂ„ende böcker av professor G Berg.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv frÄn Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjÀlp av relevant litteratur och utifrÄn problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lÀra kÀnna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrÄgor som avser till ett ta fram exempel pÄ dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gÄtt pÄ yrkesförberedande gymnasium och har lÀst eller lÀser historiekursen 1a1. Intervjuerna Àr utarbetade med hjÀlp av litteratur kring historiemedvetandet frÀmst utifrÄn perspektiven kultur, identitet och intresse.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fantasy kan anvÀndas för att öka elevers lÀsförstÄelse. Min uppsats Àr teoretisk pÄ sÄ sÀtt att jag inte har gjort nÄgon empirisk undersökning. Jag har istÀllet anvÀnt mig av lÀsförstÄelseundersökningar, litteratur om lÀsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens HÀrskarringen. De undersökningar jag anvÀnt mig av, PISA-undersökningen frÄn 2009 och IEA:s undersökning om lÀsförstÄelse, visar att pojkar generellt har sÀmre lÀsförstÄelse, framförallt pÄ de berÀttande texterna, och dÀrför har jag valt att fokusera pÄ fantasy, som Àr en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sÀmre lÀsförstÄelse kan förstÄs som vilken lÀsarroll de intar vid lÀsningen, ett uttryck frÄn Appleyard som Olin-Scheller anvÀnder sig av för att förklara elevers lÀsning. DÄ högre lÀsförstÄelse krÀver att lÀsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens HÀrskarringen gÄtt in i den rollen och visat pÄ de delar i verken som en lÀrare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta nÄr upp till rollen som tolkare och dÀrför avvisar texter som krÀver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (hÀr kommer motivationsaspekten in) och ÀndÄ utveckla sina lÀsarroller.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur skÄdespelarens scenkonstnÀrliga uttryck pÄverkas av att gÄ frÄn tal till sÄng, och vad som Àr orsaken till skÄdespelarens eventuella osÀkerhet inför anvÀndningen av sin sÄngröst. Tanken att skriva en uppsats om skÄdespelaren och sÄngrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sÄngundervisning pÄ en av Sveriges högre utbildningar för skÄdespelare. Författaren har ocksÄ funnit inspiration till uppsatsen frÄn litteratur som riktar sig till skÄdespelare och artister som önskar utveckla sÄngen i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sÄng integrerat i skÄdespeleriet, önskade författaren fÄ veta vad skÄdespelare och skÄdespelarelever sjÀlva har för förhÄllande till sina egna sÄngröster och hur pass stor betydelse de anser att sÄngen har för deras skÄdespelarkarriÀr. Arbetets upplÀggning bygger pÄ litteratur inom omrÄdet teater, sÄng, och psykologi med fokus pÄ sjÀlvförtroende och tillit till egen förmÄga.

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.