Volvo Construction Equipment AB Components Division i Eskilstuna är mitt inne i ett omorganisationsarbete där fabriken byggs om från funktionsverkstad till flödesorienterade grupper detta för att effektivt möta den växande orderingången. När gruppernas värdeflöden tydligtgjorts återstår ett intensivt arbete med att optimera ledtider, lagernivåer och produkter i arbete med mera. Ett kraftfullt verktyg för att stötta detta arbete är diskret händelsestyrd (DE) simulering. Det har genomförts flertalet DE simuleringar tidigare på företaget, då främst av konsulter. I den nya fabriken finns en önskan om att utföra detta arbete själv.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar människor till ideellt arbete och då särskilt volontärerna på Aeroseum, och att komma fram till vad som är drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbättringar och riktlinjer över hur arbetet med volontärerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta använde jag mig av dessa frågeställningar: 1.Vad motiverar människor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontärernas arbetssituation ut? 3.

Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Det dröjde inte länge efter det att Internet blev något som plötsligt fanns i var mans hushåll förrän företag började inse möjligheter med att använda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler människor som fick tillgång till Internet, desto fler företag insåg möjligheterna, och det utvecklades många idéer, program och funktioner som kunde hjälpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjänster på Internet.¨Från början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration från den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen påminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes på samma sätt som reklam i brevlådan.Den del av den ständiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhället och anpassas så att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen är kanske som allra mest påtaglig på Internet. Eftersom våra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid där måste företag ställa sig frågan om vilken inställning de ska ha till marknadsföring på webben. Så gott som alla programmerare av webbläsare och mailtjänster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lägga pengar och tid på idag.Genom Internets historia har det ständigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjälp av för att marknadsföra sig på Internet, och varje företag har sina åsikter om huruvida de vill använda sig av något av dem, hur de går till väga och varför de vill använda specifika verktyg med utgångspunkt i målgrupp och önskade resultat.

Vi har valt att studera hur studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrum i Göteborg förhåller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för studie- och yrkesvägledarna är att de ska vara neutrala i sina samtal med eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart på eleverna utan även på studie- och yrkesvägledarna. Vi vill i vårt arbete se hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vägledning med eleverna när gymnasieskolornas marknadsföring även riktas till dem. Vår frågeställning är: ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om marknadsföringen? ? Hur upplever studie- och yrkesvägledare marknadsföringen och dess effekter? ? Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare till marknadsföringen mot eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio studie- och yrkesvägledare.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.

Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompentens är det samma som en utbildad studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att studie- och yrkesvägeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom.