Flödessimulering

Volvo Construction Equipment AB Components Division i Eskilstuna är mitt inne i ett omorganisationsarbete där fabriken byggs om från funktionsverkstad till flödesorienterade grupper detta för att effektivt möta den växande orderingången. När gruppernas värdeflöden tydligtgjorts återstår ett intensivt arbete med att optimera ledtider, lagernivåer och produkter i arbete med mera. Ett kraftfullt verktyg för att stötta detta arbete är diskret händelsestyrd (DE) simulering. Det har genomförts flertalet DE simuleringar tidigare på företaget, då främst av konsulter. I den nya fabriken finns en önskan om att utföra detta arbete själv. Utifrån dessa förutsättningar är examensarbetets syfte att skapa ett standardiserat arbetssätt kring hur simuleringsarbete bör bedrivas på företaget, utvärdera programvaror, skapa datakommunikationsverktyg, bygga ett business case samt tydliggöra fördelarna med DE simulering. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie om intervjuteknik, DE simulering och statistikanalys. Därefter påbörjades en nulägesanalys där författaren intervjuade produktionstekniska chefer, måleriets chef, logistikpersonal och två tidigare examensarbetare. Det uppmärksammades 7 behovsområden, möjliga hjälpmedel vid simulering, attityden till simulering och uppföljning av tidigare simuleringsstudier. Först bestämdes programvara, Plant Simulation, utifrån avgränsningen att endast Volvo godkänd programvara får användas. Material- och produktionsstyrningssystemet Mapics blev utgångspunkten då datakommunikationsverktyget skapades. Genom ett Excel-dokument kopplas Mapics och Plant Simulation samman. För att kunna rekommendera ett standardiserat arbetssätt identifierades lämpigt simuleringsprojekt och allt eftersom projektet fortskred växte standarden fram utifrån författarens egna erfarenheter och grundläggande teorier. Simuleringsstudien utfördes på bearbetningscellen Navhållare AWB2 med problemställningen att den nyinvesterade fleroperationsmaskinen uppvisar sig som en kritisk falskhals redan vid dagens volymer. Simuleringsmodellen gav möjlighet att analysera cellen då produktionsvolymerna stiger, orderplanering enligt Mapics förbestämda batchar och produktion mot dagsbehov samt experiment med maskinens palettsystem som ändrades mellan 3- 5 stycken paletter. Analys gjordes även då buffert introducerades i cellen. Slutsatsen från studien blev att fleroperationsmaskinen uppträder som en kritisk flaskhals redan idag. Genom att nyttja 5 paletter, stora batchar (Mapics) och två buffertar kan flaskhalsen reduceras så att nödvändiga rationaliseringar endast uppgår till 3,5 % per år för att möjliggöra full produktion. Författaren har i samråd med beställaren av examensarbetet och en Volvo IT koordinator samt rekommendationer ur en internrapport sammanställt två organisationsförlag för hur företaget bör bedriva framtida simuleringsarbeten. Första förslaget är att kunskapen sprids på fem personer inom företaget och att avdelningen för produktionsutveckling agerar huvudkoordinator. Det andra förslaget utgår från Volvo ITs positiva inställning att sköta simuleringsarbetet som internkonsult. Detta förslag stöds även av författaren då företaget utsätts för mindre risk att simuleringssatsningen fallerar samt att de ekonomiska aspekterna visar en lägre kostnad då Volvo IT anlitas. Att beräkna vinsterna med DE simulering kan göras genom en kvalitetsplan då projekttiden kortas ner vid införande av simulering tidigt i projektet och den besparade tiden täcker upp kostnaden för simuleringen. Enligt dessa ekonomiaspekter har författaren slutligen beräknat kostnaderna för simuleringsstudien av bearbetningscellen Navhållare AWB2.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta