Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Den viktigaste förmĂ„gan en marknadsförare behöver Ă€r kapaciteten att bygga, underhĂ„lla, utveckla och skydda varumĂ€rken. VarumĂ€rken har idag en livsviktig roll för tillverkare av alla sorters produkter.För att lyckas pĂ„ den globala marknaden rĂ€cker det inte med en bra produkt eller kvalitet. Även innebörden av ett starkt varumĂ€rke och dess varumĂ€rkesvĂ€rde Ă€r en nyckel till framgĂ„ng. Enligt Kotler kan ett starkt varumĂ€rke ge effekter som ?A powerful brand enjoys a high level of consumer brand awareness and loyalty, and the company will incur lower marketing costs relative to revenues?.Inom lastvagnsindustrin med produkter mellan tillverkare som blir allt mer lika kommer varumĂ€rket att fĂ„ en allt större betydelse.

Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting childrenŽs perspective). ProblemomrÄde Detta arbete Àr en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstÄs utifrÄn barnens perspektiv. ProblemomrÄdet baseras pÄ förskolans vÀrdegrund som den beskrivs i LÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslÄr att förskolan ska arbeta för alla mÀnniskors lika vÀrde och anpassas till varje barn.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

Det finns skillnader i lÀkemedelsanvÀndningen mellan Europas lÀnder. Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster dÀr antal tillgÀngliga lÀkemedel pÄ marknaden och olika behandlingsstrategier har en viss betydelse. BÄde ur samhÀlls- och individperspektiv Àr det viktigt att ha en hög kvalité pÄ förskrivningen av lÀkemedel och det har föreslagits att det finns ett samband mellan hög kvalité och anvÀndningen av ett begrÀnsat antal vÀldokumenterade lÀkemedel. Internationella jÀmförelser ger möjligheter för lÀnder att jÀmföra sin lÀkemedelsanvÀndning med andra, vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strÀvan mot evidensbaserad lÀkemedelsanvÀndning. Internationella jÀmförelser Àr dock förenat med mÄnga fallgropar och stÀller krav pÄ standardiserade metoder för mÀtningar.

I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.

Bakgrund och problem: Under hösten Är 2008 drabbades vÀrldsekonomin av en djup lÄgkonjunktur. EfterfrÄgan pÄ olja sjönk och fraktpriserna pÄ olja sjönk till de lÀgsta nivÄerna pÄ tolv Är. I ekonomipressen förekom under Är 2009 artiklar som talade för att rederibranschen stod inför en svÄr kris. Eftersom konjunkturen Àr kopplad till nedskrivningsbehov vÀcks frÄgor kring detta. I rederibranschen stÄr fartyg för en betydande del av tillgÄngarna och nedskrivning kan ha stor pÄverkan bÄde pÄ resultat- och balansrÀkning.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Uppsatsen behandlar samhÀllsproblemet barn ? och tvÄngsÀktenskap och syftet Àr att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgÄng av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga nÄgon att gifta sig mot sin vilja. FrÄgan Àr om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frÄgor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rÀttslÀget. De olika definitionerna tror jag Àr del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frÄgor och för att veta vad som krÀvs för att uppnÄ en varaktig förÀndring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lÀtt kan missförstÄs. DÀrefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras Àven av vissa akademiker att det finns mycket som bör förÀndras för att kvinnor ska behandlas pÄ lika villkor som mÀn.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.