Barn- och tvångsäktenskap. Bör Sverige kriminalisera eller är befintlig lagstifning tillräcklig?
Uppsatsen behandlar samhällsproblemet barn ? och tvångsäktenskap och syftet är att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgång av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Frågan är om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frågor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rättsläget. De olika definitionerna tror jag är del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frågor och för att veta vad som krävs för att uppnå en varaktig förändring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lätt kan missförstås. Därefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras även av vissa akademiker att det finns mycket som bör förändras för att kvinnor ska behandlas på lika villkor som män. Det handlar om den synen på kvinnor som brottsoffer.Kapitel sex illustrerar att det finns otaliga internationella instrument som Sverige har förbundit sig att efterfölja. Kapitlet kan upplevas som en lista av konventioner och inte så mycket annan text, men det är mitt syfte. Jag vill visa att visa hur många instrument som faktiskt finns, och ändå är detta bara en liten del av vad som finns. Det finns tack vare dessa instrument där förbuden är tydliga, alla förutsättningar att skapa strängare lagar eller att kriminalisera tvångs ? och barnäktenskap.I kapitel sju görs en genomgång av några av de gällande civil- och straff rättsliga lagar som finns i Sverige och som kan vara relevanta när en person tvingar en annan person att gifta sig mot sin vilja. I åttonde kapitlet görs sedan en genomgång av hur andra europeiska länders rättssystem hanterar problemet. Det är tydligt att Norge och Storbritannien har varit mest aktiva med att försöka få bukt med tvångsäktenskap. Exempel ges på hur de har gått till väga och kan ses som förslag till hur Sverige kan agera.I kapitel nio och tio redogörs kortfattat för vad regeringen och ungdomsstyrelsen kom fram till i sina respektive undersökningar. Dåvarande regering valde att inte kriminalisera tvångsäktenskap, men sittande regering har valt att utreda frågan igen. Ungdomsstyrelsens redogörelse är omfattande och uttryckte en åsikt om att frågan om kriminalisering samt ansökan om dispens för äktenskap bör tas upp på nytt.Elfte kapitlet behandlar olika myndigheters samt rättsväsendets roller och hur viktiga, och ibland avgörande, deras insatser kan vara. Åklagarmyndighetens handbok Hedersrelaterat våld är mycket informativ och ger råd om hur dessa ärenden bör hanteras hos polisen, åklagaren och i domstol.I kapitel tolv och tretton förs diskussioner om vad som krävs för att kriminalisera och syftet med att göra det. Viss vägledning kan man få från hur det har resonerats i förarbeten, och andra dokumentationer, till andra förbjudande lagar som gäller kvinnoförtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter.Slutligen förs ett sista resonemang om i fall Sverige bör kriminalisera tvångsäktenskap. Personligen tycker jag att det måste ske, för det finns inga skäl som rättfärdigar varför människor skall utsättas för kränkande handlingar som dessa.