Studie över läkemedelsförskrivningen av NSAID i 12
Europeiska länder
Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan Europas länder. Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster där antal tillgängliga läkemedel på marknaden och olika behandlingsstrategier har en viss betydelse. Både ur samhälls- och individperspektiv är det viktigt att ha en hög kvalité på förskrivningen av läkemedel och det har föreslagits att det finns ett samband mellan hög kvalité och användningen av ett begränsat antal väldokumenterade läkemedel. Internationella jämförelser ger möjligheter för länder att jämföra sin läkemedelsanvändning med andra, vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strävan mot evidensbaserad läkemedelsanvändning. Internationella jämförelser är dock förenat med många fallgropar och ställer krav på standardiserade metoder för mätningar. Euromedstat driver ett projekt med huvudsyfte dels att utveckla indikatorer för att förbättra möjligheterna till internationella jämförelser samt att bygga upp databaser över läkemedelsförsäljningen. Som ett led i detta projekt har detta arbete haft som syfte jämföra läkemedelsförskrivningen av NSAID i Europa och jämföra läkemedelsvalet utifrån risk för gastrointestinal toxicitet. NSAID är en grupp läkemedel som används i stor utsträckning och vid flera indikationer men som har vissa allvarliga biverkningar. Metod Registerdata över 2004 års receptförskrivna och expedierade NSAID analyserades. Utifrån rådatafilerna samlades uppgifter om ATC-kod, definierad dygnsdos (DDD), DDD/1000invånare/dag (DDD/TID)och kostnad i EUR/DDD. Antalet receptförskrivna läkemedel, vilka substanser, och kostnaden för de som stod för 90% av den totala förskrivningen(=DU90%) räknades ut och inom detta segment beräknades andelen högrisk- och lågriskläkemedel, där klassificeringen byggde på resultaten från en tidigare gjord metaanalys med avseende på olika NSAIDs risk för GI- biverkningar. Andelen coxiber räknades också ut eftersom de under perioden var omdiskuterade och rofecoxib drogs in under slutet av året. Resultat Resultaten visade på stora skillnader mellan länderna i användning av förskrivna och expedierade NSAID.Den totala volymen varierade mellan 25 och 80 DDD/TID, antalet substanser totalt mellan 15 och 32 och substanser inom DU90 % mellan 3 och 10.Lågrisksubstanser utgjorde den största andelen totalt men visade också störst skillnad mellan länderna. Högrisksubstanser utgjorde en betydligt mindre andel och fanns inte med alls i flera länders profiler. Andelen coxiber varierade också mellan länderna och utgjorde en något större del än högriskpreparaten. Slutsats Detta arbete visar att det finns skillnader mellan länderna när det gäller receptförskrivna och expedierade NSAID. DU90% metoden som användes ger på ett enkelt och överskådligt viss en möjlighet att visa var skillnaderna ligger. Studien ger dock inget svar på varför variationerna finns. Det fanns brister i rådatafilerna som orsakat mätfel vilket försämrar validiteten. Det finns också skillnader mellan länderna i förmånssystemen som har stor betydelse för utfallet samt skillnader i förekomst av generisk substitution eller olika behandlingsstrategier. När det gäller NSAID som, ur biverkningssynpunkt, är en omdiskuterad läkemedelsgrupp finns det all anledning att fortsätta med jämförelser. Det är lätt att tro att en hög förskrivning av lågrisksubstanserna tyder på hög kvalité men underlaget i denna studie tar ingen hänsyn till doseringar och lågriskpreparat har vid högre doseringar visat samma risker som övriga NSAID.