Sök:

Sökresultat:

912 Uppsatser om Europeiska smćmćlsförordningen - Sida 41 av 61

Terrorism : En jÀmförelse av gestaltningen av terroristdÄd pÄ tvÄ olika kontinenter i Dagens Nyheter

 Denna uppsats Àr en jÀmförelse av hur terroristdÄden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framstÀlldes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur terroristdÄd utförda av Al Qaeda framstÀlls i Dagens Nyheter pÄ tvÄ olika kontinenter. Uppsatsen bygger pÄ material frÄn litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dÄden frÄn Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts pÄ tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framstÀllningen av text kring dessa dÄd. Kodningen och jÀmförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som Äterfunnits i artiklarna.

?r omfattande varum?rkesr?ttigheter nyckeln till innovation? En utredning av risker vid individanpassning av kl?der p? den europeiska marknaden

This thesis examines the legal boundaries of third-party use of trademarks in the European customized clothing market. The purpose is to determine under what circumstances third parties may legally modify and sell trademarked apparel without infringing on trademark rights. The study employs a legal dogmatic method, analyzing EU trademark law, case law, and legal doctrine to clarify the scope of exclusive rights and their limitations. By analyzing key EU case law, the study further illustrates how the legal framework has been interpreted and applied in cases concerning third-party trademark use. Given the increasing demand for customized fashion and the rise of new business models in the clothing industry, this topic holds significant legal and economic relevance. Additionally, Schumpeter?s theory of creative destruction provides a theoretical perspective on how trademark restrictions impact innovation and market competition.

En förÀndrad livsvÀrld och levd kropp efter viktoperation : En litteraturstudie om upplevelser av viktnedgÄng

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i mÄnga lÀnder och Äsikterna Àr mÄnga. Att agera etiskt och moraliskt utifrÄn lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vÄrdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rÀtt till autonomi och sjÀlvbestÀmmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors instÀllning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i lÀnder dÀr eutanasi Àr tillÄtet enligt lag stÀllde sig positiva till eutanasi.

Avskaffad revisionsplikt i Sverige : Hur ser smÄföretagare pÄ revisionens vÀrde i deras bolag?

Sverige var det nÀst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförÀndring trÀdde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion pÄ förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. FörÀndringen innebar att smÄ aktiebolag som inte överskrider mer Àn ett av tre grÀnsvÀrden stÀlls inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket Àr om de ska anlita en revisor som granskar de Ärliga rÀkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie Àr att utreda vad smÄföretagarna anser att en revision bidrar med för vÀrde till ett företag. Hur resonerar smÄföretagare nÀr de gör detta val samt vilka skÀl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har pÄverkat bemötandet frÄn omgivningen?Ett försök till att fÄ en mer trÀffsÀker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförÀndringen, dÄ de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgÄ ifrÄn.

GER DE NYA REGLERNA DEN RÄTTA BILDEN? : En studie kring immateriella tillgĂ„ngar och goodwill

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

Utbildning som handelsvara - om internationell studentmobilitet och rörlighetens motiv och mÄl ur individperspektiv

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton Ären ökat i snabb takt. Omfattningen av utlÀndska studerande som lÀser vid svensk högre utbildning pÄ grundlÀggande nivÄ har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig pÄ ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser pÄ engelska har ocksÄ Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas pÄ ett internationellt gÄngbart sprÄk har gjort Sverige konkurrenskraftigt pÄ en vÀxande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utlÀndska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nÀstan 500 % frÄn ht-07 till ht-08.

Ökad produktivitet i ett automatiserat produktionssystem:
metodik för utvÀrdering och förbÀttring

LV Motors tillverkar elmotorer till framför allt den europeiska marknaden. Konkurrenssituationen pĂ„ den marknad dĂ€r LV Motors verkar Ă€r hĂ„rd med mĂ„nga konkurrenter förlagda i lĂ„glönelĂ€nder. Kostnaden för att tillverka en motor Ă€r för LV Motors jĂ€mförelsevis hög och det finns ett stĂ€ndigt fokus pĂ„ att sĂ€nka tillverkningskostnaderna. För att sĂ€nka kostnaderna har LV Motors flyttat viss del av tillverkningen till lĂ„glönelĂ€nder och dĂ„ framför allt Tjeckien. Även ökad automatiseringsgrad i tillverkningen har anvĂ€nts för att stĂ€rka konkurrenskraften.

Konstruktion av bottenlocket till kalottventil PN25 DN500

Av vÄr uppdragsgivare SOMAS i SÀffle har vi fÄtt uppgiften att konstruera ett bottenlock till kalottventil DN500 PN25. VÄrt mÄl med arbetet Àr att minimera vikt och bearbetnings kostnad för locket. Materialet bestÄr av CF8M enligt Amerikansk standard.[2] Locket ska godkÀnnas enligt SS-EN 13445-3:2002.[1] För FEM-analys anvÀnds bilaga C design by analysis. [1]Locket ska analyseras i 3 lastfall.  TÀthetsprovning av sÀtet, pÄverkar locket med en radiallastTryckprovning, pÄverkar locket med en övertryckslastDrift baklÀnges, bÄde radiallast och inre övertryck Med utgÄngspunkt frÄn kalottventil DN500 PN10, som har identisk axel och kalott, analyserades locket till DN500 PN10 i Abaqus med övertrycket 25bar. DÀr locket inte uppfyllde kraven sattes stödfjÀdrar för att styva upp locket.

Har revisionsuppdragens lÀngd nÄgon pÄverkan pÄ revisionskvaliteten?

Europeiska kommissionen Àr pÄ vÀg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrÄrotation för börsnoterade bolag. Tanken Àr att detta ska leda till ökad revisionskvalitet dÄ ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhÄllande till sina klienters rÀkenskaper. Inom akademisk forskning Àr detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen Àr gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan rÄda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i sÄ fall skulle rÀttfÀrdiga regleringarna frÄn EU:s sida.

Behovet av en utvidgad koncentrationsförordning i EU

Olika typer av företagssammanslagningar Àr i dag en vanlig företeelse pÄ den europeiska marknaden och betraktas i mÄnga fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som Àr verksamma i EU uppmuntras att etablera sig pÄ nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av sÄvÀl varor som tjÀnster. En förutsÀttning för upprÀtthÄllandet av grÀnsöverskridande handel och en fri konkurrens mellan EU:s medlemslÀnder Àr gemensamma regler som styr företagens och individers agerande.KonkurrensrÀttens betydelse har ökat de senaste Ärtionden, och fokus ligger idag pÄ de regler som bekÀmpar konkurrensbegrÀnsningar av olika former. Inom EU Àr den gemensamma konkurrensrÀtten det grundlÀggande rÀttssystemet, med betydelsefulla influenser frÄn konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestÀmmelserna i EU Äterfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegrÀnsande samarbete och missbruk av dominerande stÀllning.En företagskoncentration uppstÄr genom en sammanslagning av tvÄ eller flera företag men kan Àven uppstÄ genom partiella förvÀrv.

Hinder för barnplaner under ekonomisk osÀkerhet? : En kvantitativ studie om hur arbetsförhÄllanden pÄverkar kvinnors barnintentioner i fyra europeiska lÀnder

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

GrÀnsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintÀker : TvÄ separata rÀttfÀrdigandegrunder med samma innebörd?

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

Ett Är efter övergÄngen till IFRS - hur redovisning enligt IFRS 3 har pÄvekat svenska börsnoterade företag

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

Utformning av en alternativ metod vid kommunal planering för ökad trygghet i stÀder : En studie om den upplevda otryggheten i centrala GÀvle

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Svensk sÀkerhetspolitik i förÀndring

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->