I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det Àr inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstÀderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa stÀder har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer Àr Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas Àven att hans nÀsta filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

This thesis analyses the scope of the treaty articles 43 and 48 concerning the freedom of establishment of companies. The interpretations of these articles made by the Commission and the European Court of Justice are analysed to see whether they are consistent. The analysis encompasses the provisions and directives in the field of EC Company Law as well as the essential case law from the ECJ regarding these issues. The conclusion that must be drawn from this thesis is that the Court of Justice adds the momentum in these issues whilst the Commission is held up by political considerations..

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste omrÄdena i vÀrlden sÄ finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter bÄde mellan och inom medlemslÀnderna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fÄtt pÄ BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemslÀnder, det vill sÀga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgÄr ifrÄn tvÄ krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till lÀndernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar Ätskilliga miljarder till de BNP mÀssigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begrÀnsa antalet lÀnder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. PÄ grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frÄnbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lÀmpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden Àr inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs förestÀllningsram syftar redovisningen till att ge sÄrelevant information till anvÀndaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys Àr relevant för anvÀndaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker sÀger nÄgot om huren bank presterar finansiellt. Studien kan dÀrmed ge ett bidrag till frÄgan huruvida det finnsett vÀrde för anvÀndarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att undersöka europeiska banker som Àr aktiva,noterade och tillÀmpar IFRS.

The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme.

I avsaknad av ett existentiellt hot pÄbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas sÀkerhet varpÄ försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter Àven förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krÀvde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" dÀr den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istÀllet identifiera Försvarsmaktens framtida förmÄgor samt vilka förband som skulle bistÄ med förmÄgorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor pÄverkan av regional- och industripolitik.

Avskrivning av goodwill Àr en kontroversiell redovisningsfrÄga som har utmanat normgivarna under en lÀngre tid. I och med redovisningens utveckling har synen pÄ goodwill förÀndrats. Spridningen av det anglosaxiska synsÀttet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas pÄ ett enhetligt sÀtt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs nÀr de tvÄ normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillÀmpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder Àr IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Ett flertal studier av Sveriges Statistiska centralbyrĂ„n (SCB) visar att familjinstabilitet, med eller utan barn, Ă€r vanligare bland invandrare Ă€n bland infödda svenskar. Äktenskap och relationer mellan par som bor tillsammans Ă€r inte tillsamma utstrĂ€ckning bland invandrare som det gör bland infödda svenskar (SCB, 2003). Dessutom samma studier visar att europeiska invandrare separerar mindre Ă€n icke-europeiska invandrare. Enligt en studie av (Darvishpour, 2002), chilenare och iranska par separerar 4-5 gĂ„nger oftare Ă€n svenskarna och ofta Ă€r det kvinnan som tar initiativet.I denna uppsats fokuserar jag bara pĂ„ mĂ€n som hade varit gifta och bott tillsammans med sin fru redan innan de hade flyttat till Sverige. Studien försöker inte att bara skissera en teoretisk förklaring av orsakerna till skilsmĂ€ssan mellan iranska invandrare i Sverige utan Ă€r ett försök att fĂ„ veta hur vanliga frĂ„nskilda iranska mĂ€n upplever sina skilsmĂ€ssor.