År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott Ă€r ofta hög, bĂ„de behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest Ă€r vanligt i Afrika dĂ€r viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fĂ€stingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra vĂ€rldsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott Ă€r intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka med vilka grunder det direkta flygunderstödetunder ?Operation OVERLORD? genomfördes. Min undersökning studerar USAAF (UnitedStates Army Air Force) och dess flygunderstöd i den europeiska delen av andra vÀrldskriget.Detta innebÀr att uppsatsen avgrÀnsas till det direkta amerikanska flygunderstödet pÄ deneuropeiska arenan.Mitt intresse för Àmnet vÀcktes i somras nÀr det var exakt sextio Är sedan landstigningen vidNormandie genomfördes. Detta uppmÀrksammades stort med olika evenemang. Som flygareÀr det av naturliga skÀl sÀrskilt intressant vilken roll flygstridskrafterna spelat i olika insatser.NÀr landstigningen genomfördes under sommaren 1944 var andra vÀrldskriget inne pÄ sittfemte Är.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..

VÀrldens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) Àr det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dÄlig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvÄrar rÀddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, Àr i nulÀget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion Àr viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom anvÀnts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lÀmpligt att anvÀnda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta anvÀnds som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmÀssigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Fr.o.m. Är 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges jÀrnvÀg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebÀra att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att sÀkerstÀlla att jÀrnvÀgen blir driftskompatibel med det europeiska jÀrnvÀgsnÀtet. Det kommer att stÀllas högre krav pÄ dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmÀssigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnÄ kraven krÀvs det att förfrÄgningsunderlaget i anbudsskedet hÄller mycket hög kvalitet.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Med utgÄngspunkt i en kritisk debatt gÀllande medias bristfÀlliga bevakning av EU Àr syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillÀmpas en kvantitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av ett kodschema registreras variabelvÀrden för artiklar frÄn 20 slumpmÀssigt utvalda veckor mellan Ären 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstÄ resultaten tas hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med fokus pÄ tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvÀrdering.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta de ÄtgÀrder sjukvÄrdpersonal med sjuksköterska i fokus anvÀnder sig av för att minska risk för spridning av MRSA pÄ vÄrdavdelning. 10 vetenskapliga artiklar frÄn olika europeiska lÀnder granskades. Analysen resulterade i fyra teman som kan generaliseras: kunskap/utbildning, screening och isolering, handhygien, barriÀrvÄrd. Samtidigt konstaterades att det inte finns nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrder för minskning av MRSA-spridningen och andra nosokomiala infektioner..

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.