Några stadier i utvecklingen för waterfrontområden kan identifieras; strategiskuppväxt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta är förändringar iekonomiska förhållanden och ny teknologisk utveckling de primära krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra världskriget flyttar industri,transportanläggningar och hamnar bort från centrala stadslägen. Denna flytt är oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nära stadenskärna frigörs och kan då omvandlas till andra ändamål. I processen för att förändrawaterfrontområden måste flera olika flöden samverka, däribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillväxt men också som en barriär som skaparavstånd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhållen stad.Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontområden och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvå waterfrontprojekt i två städer i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder?s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires.

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja.

Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det påpekats att IAS 41inte är helt lämpligvi värdering av skogstillgångar då utformningen av standarden tvingar skogsbolagen attanvända den tredje metoden för värdering enligt verkligt värde: nuvärde av framtidakassaflöden. Detta innebär att värderingen i praktiken baseras på företagets egna antagandenvilket lämnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprättandet av redovsning skulleinnebära ett allvarligt trovärdighetsproblem för företaget och kunna få allvarliga konsekvenserför användare som tillexempel investerare och långivare.Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid värdering avbiologiska tillgångar till verkligt värde.Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuelladjupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska skogsbolagen, revisorerfrån de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmäklare.Resultat och slutsatser: Standarden lämnar mycket riktigt utrymme för subjektivabedömningar men skogsbolagen är medvetna om detta och gör sitt bästa för att skapa enredovisning som är trovärdig och relevant för användarna. Detta gör man genom att föra endialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt ständig omvärldsanalysoch ifrågasättande av de egna värderingsmetoderna.

Grönska i städer har alltid varit efterfrågad. I och med de moderna städernas förtätning i hela världen ökar efterfrågan mer och mer. Det finns många former av växtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen är parker och blomsterplanteringar. I städer och andra förtätade områden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med städernas ständiga förtätning lämnas inte mycket utrymme till växtligheten.

Mitt syfte med uppsatsen är att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhällspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta på konsthistorien och se hur den manliga kärleken porträtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrån de olika epokerna som hänger ihop med samhällets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begränsa mig har jag valt att behandla västvärlden, det vill säga Europa och Nordamerika. Det är inte för att det inte finns konst med den här sortens motiv i östvärlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig på västvärldens socialpolitiska historia.

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik från många håll mot det nuvarande sättet attredovisa leasingavtal på. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att många företag väljer att redovisa sina avtal som operationella, då dessa inte inkluderasi balansräkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebär att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen då balansräkning och mått såsom skuldsättningsgrad kommer att påverkas.Syfte och avgränsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar från diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter på redovisningen. Vårt syfteär vidare att sammanställa remissvaren med avseende på valda frågor i diskussionsunderlaget ochfå en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör värderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta på remissvar från enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende på de frågor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar på det nya mobiltelefonsystemet 3G som många kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frågan utifrån olika synvinklar. De olika perspektiv som vi ämnar anlägga på det empiriska objektet är kalkylmässiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: Två av de ben uppsatsen vilar på är kalkyler och scenarieanalys.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen.

Problemområde: Sverige och Europa står inför det faktum att befolkningen blir allt äldre. Med detta menas att genomsnittsåldern för individen ökar vilket också ger utslag på hela befolkningens genomsnittliga livslängd. Denna förändring medför att vård och omsorgsinsatserna ökar samtidigt är det allt färre som sysselsätter sig inom äldreomsorgen vilket är en bidragande orsak till att antalet närstående som vårdar äldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA där den verkade i de amerikanska järnvägsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet då intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende på en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivåer.I och med att omvärlden förändras så måste även företagen förändras. För att kunna behålla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gått från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. När det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svårare för företagen att själva förstår motivet till varför de tillsätter en controller. Detta är viktigt för att de ska få den controllerroll de söker.