Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Bakgrund: Att förbĂ€ttra prestationerna och kvaliteten inom sjukvĂ„rden har pĂ„ senare Ă„r kommit att bli ett viktigt mĂ„l vĂ€rlden över. Detta har lett till en strĂ€van efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvĂ„rden. MĂ„l- och resultatstyrning har dĂ€rför introducerats i allt större utstrĂ€ckning, och anses av mĂ„nga forskare och anvĂ€ndare som en klar förbĂ€ttring jĂ€mfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt pĂ„ grund av sjukvĂ„rdens komplexitet, och frĂ„gan Ă€r om systemet Ă€r önskvĂ€rt av dem som pĂ„verkas av det.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur anstĂ€llda inom primĂ€rvĂ„rden upplever modellen med mĂ„lbaserad ersĂ€ttning. Detta görs genom en studie av anstĂ€llda pĂ„ en vĂ„rdcentral i Östergötland.Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhĂ„llningssĂ€tt dĂ€r de anstĂ€lldas subjektiva upplevelser och erfarenheter stĂ„r i fokus.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Detta examensarbete bygger pÄ en litteraturstudie och en fÀltstudie om betydelsen av en god klövhÀlsa. KlövhÀlsan har stor betydelse för kornas vÀlbefinnande, men ocksÄ för deras hÄllbarhet och mjölkproduktion. Klövsjukdomar delas in i tvÄ kategorier, smittsamma - och fÄngrelaterade klövsjukdomar. I det hÀr arbetet ligger fokus enbart pÄ de smittsamma klövsjukdomarna. Under de senaste decennierna har det skett stora förÀndringar inom den svenska mjölkproduktionen, uppbundna stallsystem har bytts ut mot lösdrifter. I de uppbundna systemen stÄr kon uppbunden pÄ en och samma plats vilket underlÀttar att hÄlla en god hygien och kon behöver inte förflytta sig för att bli mjölkad eller för att fÄ tillgÄng till foder. I lösdrifter Àr det svÄrt att upprÀtthÄlla en god hygien dÄ alla kor gÄr lösa och förflyttar sig runt i stallet och gödseln sprids dÀrmed ut i deras nÀrmiljö. Smittsamma klövsjukdomar stÄr för nÀra 40 % av alla hÀltor inom mjölkproduktionen (Watson, 2007) och orsakas frÀmst av en ohygienisk klövmiljö.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlÀrning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap Àr en tvÀrvetenskap som grundas pÄ sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mÀnskliga hjÀrnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fÄs kunskap om mÀnskliga förmÄgor och hur det gÄr att bÀst stödja dessa. FörmÄgorna Àr bl.a. inlÀrning, uppmÀrksamhet, minne och perception (hur mÀnniskan anvÀnder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och kÀnsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att fÄ fram hur en inlÀrning fungerar bÀst nÀr en person ska lÀras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Skogsindustrin har i Ärhundraden utgjort en viktig nÀring, ur sÄvÀl sysselsÀttningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sÄgverk gÄr mot en ökad rationaliseringdÀr storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det Àr av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och rÄvara pÄ bÀsta sÀtt för att kunna bibehÄlla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att pÄvisa effekterna pÄ produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlÀngder. Detta innebÀr att varje berörd timmerklass istÀlletför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krÀvs bredare timmerklasser vilket fÄr konsekvensensÀnkt utbyte. För att kompensera detta krÀvs en produktivitetsökning.

PÄ senare Är har företag efterfrÄgat ett styrsystem som inte bara mÀter de finansiella mÄlen utan ocksÄ mÀter de icke finansiella mÄlen. Kaplan och Norton tog dÀrför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen bestÄr av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare Àr överens om att det Àr viktigt att mÀta och utvÀrdera prestationer för att fÄ styreffekt och det som inte mÀts gÄr heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förstÄelsen för hur mÀtningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag gÄr till vÀga.

Detta examensarbete Àr genomfört pÄ Scania CV AB i SödertÀlje, pÄ deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania Àr ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania Àr idag vÀrldens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att sÀkerstÀlla kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda bÄde simuleringar och tester pÄ insprutningssystemens ingÄende komponenter. För en injektor finns det en hel del test som mÄste genomföras för att sÀkerstÀlla dess prestanda och kvalitet.

Skogsindustrin har i Ärhundraden utgjort en viktig nÀring, ur sÄvÀl sysselsÀttningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sÄgverk gÄr mot en ökad rationaliseringdÀr storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det Àr av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och rÄvara pÄ bÀsta sÀtt för att kunna bibehÄlla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att pÄvisa effekterna pÄ produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlÀngder. Detta innebÀr att varje berörd timmerklass istÀlletför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krÀvs bredare timmerklasser vilket fÄr konsekvensensÀnkt utbyte. För att kompensera detta krÀvs en produktivitetsökning.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsÀttningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen pÄ den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och nÄgra medarbetares syn pÄ en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstÄ det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar frÄn Är 2002 till och med Är 2008. Studien föregicks ocksÄ av en dokumentanalys av frÄgeformulÀr till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lÀrare ansÄg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehÄller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvÀrdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhÄllande till nationella mÄl sattes ocksÄ i centrum pÄ ett tydligare sÀtt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehÄll inte anvÀndes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men Àven att det Àr upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet pÄ skolan ska utföras.

Törskatesvamp förekommer i tvÄ former, en vÀrdvÀxlande (Cronartium flaccidum) och en icke vÀrdvÀxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de tvÄ formerna och att de dÀrför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansÄgs de vanligaste alternativa vÀrdarna för C. flaccidum tillhöra slÀktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den vÀrdvÀxlande formen betraktades vara begrÀnsad till de alternativa vÀrdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, vÀrderingar och övriga aktiviteter som chefer anvÀnder för att försÀkra sig om att de anstÀlldas beteenden och beslut Àr förenliga med organisationens mÄl och strategier. En typ av styrsystem som har anvÀnts lÀnge Àr mÄlstyrning, dÀr mÄl anvÀnds som ett medel för att förbÀttra prestationen. MÄlstyrning kan anvÀndas pÄ alla nivÄer i en organisation, en viktig nivÄ Àr första linjens chefer eftersom de Àr en kritisk lÀnk mellan högre chefer och de anstÀllda. Trots detta Àr det relativt okÀnt hur första linjens chefer uppfattar mÄlstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrning och deras prestation. Avsikten Àr Àven att skapa en modell som visar parametrar som pÄverkar första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrningen.TillvÀgagÄngssÀtt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.