Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Examensarbetets mÄl var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som Àr lÀmplig för implementering mÄste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt tÀta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador pÄ motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; brÀnsleutspÀdning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgÄngspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jÀmfördes med mÀtdata som fanns tillgÀngliga pÄ Scania. DÄ det varmöjligt jÀmfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bÀst överrensstÀmmelse med mÀtdata.BrÀnsleutspÀdning, sotbildning och vattenutspÀdning Àr relativt vÀl förstÄdda förlopp och deras beroende av olika parametrar Àr vÀlkÀnt.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Dagens stora bolag bestÄr ofta av en stor mÀngd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mÄl, vilket innebÀr att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom nÄgon form av styrsystem och i de fall dÀr enheterna i organisationen har ett resultatansvar Àr en möjlighet till detta internpriser. Ofta Àr det dock internprissÀttning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sÀllan diskuteras de olika tjÀnstefunktioner som ofta finns inom organisationen. DÀrför fokuserar denna studie pÄ hur de företag som utvÀxlar tjÀnster internt arbetar med internprissÀttning av dessa interna tjÀnster.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jÀmföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för UmeÄ Energis rÀkning. UmeÄ Energi levererar fjÀrrvÀrme och fjÀrrkyla till UmeÄ stad. FjÀrrkylanÀtet som idag distribuerar fjÀrrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjÀrrkylanÀtet men som samtidigt redan Àr anslutna till fjÀrrvÀrmenÀtet. Nuvarande fjÀrrkyla produceras vid centraliserade anlÀggningar med fjÀrrvÀrme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjÀrrvÀrmevattnet mÄste hÄllas tillrÀckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Grunden till den hÀr studien ligger i det problem som uppmÀrksammats i tidigare forskning angÄende offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det pÄtrÀffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkstÀllande tjÀnstemÀn brister, vilket gör att det inte finns en röd trÄd genom hela arbetsprocessen. DÄ kommunikationen mellan dessa nivÄer inte fungerar pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt finns det risk att kvaliteten pÄ de tjÀnster som kommunerna tillhandahÄller, försÀmras. Detta var nÄgot som vi ansÄg var intressant att undersöka nÀrmare för att se om det Àr ett allmÀnt problem och om det finns ett arbetssÀtt som förbÀttrar den röda trÄden mellan politikers beslut och tjÀnstemÀns verkstÀllande.För att genomföra den hÀr studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie pÄ Halmstads kommun dÀr vi undersökte om problemet som uppmÀrksammats i tidigare forskning Àven fanns dÀr.

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. HÄllbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömÀssiga, sociala och ekonomiska faktorer. SamhÀllets pÄtryckningar pÄ att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar pÄ ett hÄllbart sÀtt har ökat med tiden, med andra ord, strÀvan efter en hÄllbar utveckling behövs för att tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömÀssiga sociala och ekonomiska pÄverkan, har sÄledes blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hÄllbarhetsredovisningar, samt för att öka hÄllbarheten genom hÄllbara styreffekter.

Arbetet bygger pÄ den stÀllda problemformuleringen att minska lyft inom begravningsbranschen. UtifrÄn en förundersökning, kravspecifikation, funktionsanalys och studiebesök Àr syftet att ta fram ett koncept till en ny produkt som skall förÀndra handhavandet inom begravningsbranschen.  Genom dessa grunder skapades ett antal koncept som utvÀrderades i en Pughs matris och diskuterades grundligt med uppdragsgivarna. Sedan kombinerades tvÄ av koncepten till ett nytt som blev sedan grunden till den kommande produkten. Komponenter valdes i största mÄn ur ett modulsystem som medförde flexibilitet. Montering och tillverkning har utvÀrderats med hjÀlp av DFA- och DFM-verktygen vilket ledde till förbÀttringar för enklare tillverkning och montering. Produkten har bearbetats i SolidWorks dÀr ritningsunderlag och komponentlistor pÄ de fÀrdiga komponenterna har sammanstÀllts.

Titel: Inre och yttre motivation ? En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag NivĂ„: C- uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joel Lawrence Tribble & Abdi Fatah JimaaleHandledare: Lars EkstrandDatum: 2013 ? JuniSyfte: Syftet med undersökningen Ă€r att, med hĂ€nsyn till incitamenten som tillĂ€mpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det Ă€r inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r:Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation?Vilka incitament tillĂ€mpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier pĂ„ fyra branschledande detaljhandelsföretag, dĂ€r vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade Ă€ven ut 60 enkĂ€ter till de valda företagens respondenter dĂ€r vi riktade oss till unga medarbetare i Ă„ldrarna 15-30 Ă„r.

This report is the result of a master thesis at the Department of Mechanical Engineering, Division of Industrial and Economical Development, at Linköping University of Technology. The project was carried out on behalf of Fanerami AB, Mjölby and includes 20 weeks of full time schedule work.Cabinets with vertical mounted roller shutters all share the same problem, namely weight balancing. A roller shutter has an equilibrium area where the sum of the different forces acting on the shutter equals zero. As the shutter leaves that area it will pick up speed as it falls towards the bottom. When the shutter hits the bottom of the cabinet there is a potential risk of getting fingers caught and in this project a solution to prevent this from happening was to be presented.In this project, three concepts have been generated with the following different purposes:?In concept 1 the risk of getting any fingers caught when the shutter closes was to be eliminated in an efficient and inexpensive way.?In concept 2 the roller shutter had to be balanced at all time providing the possibility to keep the cabinet open in any position.?The last and most challenging task was to create a remote controlled TV cabinet.

FrÄn Är 1965 till idag sÄ har det hÀnt mycket med hur företagen anvÀnder sin kunskap. Företagen har gÄtt ifrÄn att i början av 1960-talet enbart anvÀnda sig av styrsystem som redovisar finansiella vÀrden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som Àven tar de icke-finansiella vÀrdena i berÀkning. Ett sÄdant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades pÄ grund av att all information som finns i ett företag ska kunna anvÀndas pÄ ett produktivt sÀtt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket Àr den modell vi anvÀnder oss av i vÄr studie.

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod dÄ vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte Àr tillrÀckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka instÀllningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma omrÄden dÀr en samverkan i en FE kan vara möjlig.