Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur ett företag effektivt kan nÄ ut pÄ den svenska marknaden genom att applicera en annan kulturs koncept i Sverige. FrÄgestÀllningar: 1.Hur kan ett företag vars koncept har etniskt ursprung nÄ ut och vÀxa effektivt i Sverige? 2. Hur kan denna process se ut? Insamlingen av empiriskt material har skett via en intervju med en av Àgarna till vÄrt fallföretag, sekundÀrdata sÄsom artiklar samt observationer.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Det organiserade vÄldet i Colombia har pÄ senare Är förÀndrat karaktÀr och med utgÄngspunkt i den krigs- och konfliktteoretiska debatten skulle mÄnga frÄga sig om denna förÀndring Àr sÄ fundamental att det gÄr att tala om en förÀndring av det organiserade vÄldets grundlÀggande logik. Det Àr just denna undran som har legat till grund för genomförandet av vÄr studie. Med utgÄngspunkt i de mest inflytelserika teoriernas grundlÀggande stÄndpunkter har vi gjort en uppdelning vilket gör det möjligt att pröva om denna förÀndring har skett. I Colombias fall har det visat sig att landets integration i globaliseringsprocessen har förÀndrat de politiska och ekonomiska strukturer som omsluter den vÀpnade konflikten. Samtidigt förblir kampen om den statliga makten central för konfliktens utveckling.

En arbetsmiljö pÄverkar alla anstÀllda samtidigt som mÀnniskor pÄverkar arbetsplatsen. Man Àr en del av den samtidigt som man ocksÄ kan förÀndra den. Allt det hÀr bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext Àmne, kunskaperna men ocksÄ uppmÀrksamheten kring arbetsmiljöfrÄgor har ökat. De senaste Ärens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den hÀr studien om arbetsmiljön pÄ Högskolan i BorÄs. Syftet med studien Àr att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet pÄ Högskolan i BorÄs Àr organiserat, kommunicerat samt hur lÀrarkÄren upplever arbetsmiljön.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga sÀrskilda bo-enden för Àldre, i UmeÄ kommun. Data insamlades primÀrt via enkÀter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). EnkÀtsvaren kompletterades med en muntlig frÄga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansÄg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell VÄrd- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare Àn en gÄng per mÄnad.

1999 auktoriserade FN:s sÀkerhetsrÄd fredsinsatsen dÀr UNMIK fick mandat attpolitiskt administrera och bygga upp provinsen Kosovo. VÄr uppsats syftar till attstudera de etniska motsÀttningarna mellan kosovoalbaner och serber i Kosovounder UNMIK:s styre och Àven att studera UNMIK:s hantering avmotsÀttningarna samt de bÄda gruppernas förhÄllande till UNMIK. Vi gör dettagenom en beskrivande fallstudie som frÀmst inriktar sig pÄ vetenskapliga artiklaroch rapporter. Vi granskar hur de etniska motsÀttningarna har fÄtt negativakonsekvenser för freden i Kosovo. Det har bildats en partition mellan de bÄdagrupperna och etniskt motiverat vÄld har förekommit.

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism Àr utformat och organiserat. För att precisera syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollÀrarna det stöd de sjÀlva fÄr kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare. För att finna svar pÄ frÄgor angÄende förskollÀrarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism Àr utformat och organiserat har intervjuerna baserats pÄ processfrÄgor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet Àr viktiga delar i hur stödet Àr organiserat och utformat.

Vi gör en jÀmförelse av tvÄ teorier som bÄda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhÀllen. Dessa tvÄ teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, Àr varandras motsatser och har bÄda implementerats i etniskt splittrade samhÀllen. Consociational Democracy som föresprÄkar mellanetnisk interaktion, har tillÀmpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillÀmpats i Rwanda, förordar istÀllet icke-etniska politiska plattformer. BÄda dessa lÀnder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess prÀglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell nÀrvaro.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvÄrdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvÄrdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information mÄste förenklas och komprimeras nÀr det finns en sprÄkbarriÀr för att patienten skulle förstÄ. Patienter Ä sin sida upplevde att det var svÄrt att förmedla sina behov nÀr de inte talade samma sprÄk som sjuksköterskan.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvÄrdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvÄrdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information mÄste förenklas och komprimeras nÀr det finns en sprÄkbarriÀr för att patienten skulle förstÄ. Patienter Ä sin sida upplevde att det var svÄrt att förmedla sina behov nÀr de inte talade samma sprÄk som sjuksköterskan.

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.