Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med C- uppsatsen Àr att utifrÄn ett etnicitetsperspektiv studera vilka förestÀllningar flickor pÄ högstadiet har gÀllande skolÀmnet idrott och hÀlsa, vilket ocksÄ innebÀr att uppmÀrksamma likheter och skillnader som gÄr att identifiera mellan flickor ifrÄn etniska minoriteter och flickor ifrÄn den svenska etniska majoriteten. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i tvÄ forskningsfrÄgor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrÄgor.? Vilka förestÀllningar har flickor pÄ högstadiet gÀllande skolÀmnet idrott och hÀlsa?? Vilka förestÀllningar har flickor pÄ högstadiet gÀllande genusrelaterade förvÀntningar?? Analysera relationen mellan flickornas förestÀllningar gÀllande Àmnet samt genusrelaterad förvÀntningar.I arbetet redogörs för idrottsÀmnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förvÀntningar och normer som har med mÀnniskans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svÄrigheter som mÀnniskor ifrÄn etniska minoriteter möter i det svenska samhÀllet, i skolan och inom idrotten.För att besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrÄn Är skolÄr nio.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global sjÀlvkÀnsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. MedelÄldern var 18.13 Är (SD = .43). Tre hypoteser anvÀndes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var sjÀlvrapport dÀr Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) anvÀndes.

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i tvÄ barngrupper med olika etniska sammansÀttningar som befinner sig i tvÄ stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen bestÄr av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ syn pÄ likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget pÄverkar leken. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige dÀr barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Diabetes, speciellt typ 2, Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem. Idag Àr det cirka 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till Är 2030. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket stÀller högre krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrd ska anpassa omvÄrdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvÄrd vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Företagen försöker skapa en tilltalande lokal för kunden, dockinte pÄ ett organiserat och systematiskt sÀtt. Ingen avrespondenterna vid intervjun hade vetskap om servicescapebegreppet och hur stor pÄverkan det har för kundens upplevelseav tjÀnsten. Ett mer aktivt och förbÀttrande av servicescapedimensionerna inom företagen bör skapa en bÀttre upplevelseför kunden..

Produktionssystemet pÄ Mega Teknik AB i Landskrona Àr organiserat pÄ ett sÀtt som erbjuder förbÀttringsmöjligheter vad gÀller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över Ären expanderat kraftigt till en omsÀttning pÄ 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försÀljningen och det finns dÀrför behov av förbÀttring. Layouten har förÀndrats sedan verksamheten startade och följer inte lÀngre de markeringar som finns pÄ golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbÀttringar och förÀndringar.Syftet med examensarbetet var att förbÀttra produktionssystemet.

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.