Denna rapport identifierar den könssegregering som förekommer inom ledningsgrupper i den svenska skogsbranschen. Detta görs genom en kvantitativ undersökning där fokus ligger på att numerärt beskriva fördelningen av kvinnor och män inom ledningsgrupperna. Mer specifikt har kvinnlig dominans identifierats bland HR- och informationschefer och en jämlik fördelning mellan könen på tjänsten ekonomi/finans-chef. På resterande tjänster inom ledningsgrupperna finns en kraftig dominans av män. Vidare fördjupas analysen genom en kvalitativ undersökning och litteraturstudie.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant?s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead?s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff?s conception, the social bonds and Freire?s conception, dialog and Asplund?s conception social responsiveness.

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet.

Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, såsom annanhet och kosmopolitism har hämtats från Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sätt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fått bistå undersökningen med en diskussion kring mångkulturellt samhälle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor från fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, två modersmålslärare, två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Samtalsmaterialet har utgått från frågeområdet: modersmålslärarens uppdrag i skolan.

The situation on the Swedish labour market is different in opportunities whether you are a native Swede or someone who has a foreign background. People with foreign backgrounds tend to have lower wages, higher rate of unemployment and often have temporary employment contracts. There is a conception that the Swedish culture is the standard and other foreign cultures are abnormal and different. The purpose of this study has been to investigate why there is discrimination on the labour market against ethnic minorities and how the Swedish history has contributed to the structural ethnic discrimination that we are struggling with. I have been using the right dogmatic method and a social science perspective as complement in order to answer the purpose.

Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet.  Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.

Syftet med studien har varit att undersöka möjliga förklarningar till överrepresentationen av ungdomar med utländsk bakgrund inom vålds- och kriminalitetsstatistiken. I studien ingick två socialarbetare, en auktoriserad socionom från Fagareds ungdomshem och två ungdomar med utländsk bakgrund, även de från Fagareds ungdomshem. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod influerad av grounded theory. Materialinsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien framkom att vissa sårbarhetsfaktorer varit avgörande för att dessa ungdomar har valt en utagerande livsstil.