En etablerad outsider
En sociologisk fallstudie av Lillemor Östlins självbiografi "Hinsehäxan" och analys av de sociala grupperingarna kriminella och icke-kriminella
Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet. Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande. Vi har förutom detta tagit studien ett steg längre och gjort en pilotstudie för hur man skulle kunna undersöka hur ungdomarnas identitet påverkats på längre sikt av var de vuxit upp. Individerna i undersökningen är idag 22-35 år och vi har gjort en formulärundersökning för att se om deras val av utbildning, umgänge, yrkeskarriär och värderingar påverkats av den identitet som bostadsområdet gav dem under uppväxten. Resultatet från undersökning visar att det fanns en tydlig känsla av ?vi och dom? mellan bostadsområdena, att man inte umgicks över gränserna och att det fanns uttalade motsättningar mellan grupperna från båda håll. Undersökningen visade även att bostadsområdets status påverkade ungdomarnas identitetsskapande och känsla av skam och stolthet. Resultatet från formulärundersökning visar det sig att skillnaderna mellan grupperna gällande utbildningsval, ekonomi och boende inte styrker tidigare forskning om att ungdomar som växer upp i ett lågstatusområde påverkas negativt i framtiden.