Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Fokus i uppsatsen Àr begreppet mÄngfald och svenska Amnesty. UtgÄngspunkten Àr dels det oproblematiserade och positiva talet om mÄngfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mÄngfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr formulerat i tvÄ steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och förestÀllningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med sÀrskilt fokus pÄ etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mÄngfald förstÄs i intervjuerna och hur denna förstÄelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsÀtt anvÀnds som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mÄngkulturalism och kategorisering Àr centrala och anvÀnds som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen Àr att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna Àr nÀstintill uteslutande positiv, vilket fÄr till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges nÄgot direkt utrymme. MÄngfald förstÄs i mÄngt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av mÀnniskor sÄsom "mÀn", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

SammanfattningStudien utredde orsaken till partnerval inom den egna etniska gruppen. Judiska universitetsstuderande (n=42) jÀmfördes med icke-judiska svenska universitetsstuderande (n=42) och deltagarna jÀmfördes pÄ variablerna ingruppsidentitet, likhet, stöd frÄn socialt nÀtverk, partnerval och kollektivism. Dessutom attraktivitetsskattades personer med och utan davidsstjÀrna. BÀst prediktor för svenskarnas preferens för partnerval inom gruppen var stöd frÄn socialt nÀtverk medan likhet var bÀst prediktor för judarnas ingruppspreferens. Ingruppsidentitet predicerade partnerval inom gruppen för judarna, men inte för svenskarna.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tÀtorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.  Den etniska boendesegregationen Àr ett flitigt diskuterat fenomen bÄde i forskning och i allmÀnna debatten. Framförallt har fokus varit pÄ Sveriges tre storstÀder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del Àr outforskad.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Examensarbetet behandlar förÀldrarnas dilemma vid eventuell lÀxhjÀlp i matematik.Syftet Àr att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers lÀxhjÀlp dÄförÀldrarna rÀknar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn barnen lÀr sig i skolan. Samtidigt vill jagocksÄ jÀmföra etniska minoritetsförÀldrars sÀtt att rÀkna med hur etniskamajoritetsförÀldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades pÄfrÄgestÀllningarna som behandlar elevers, förÀldrars och lÀrares tankar om lÀxhjÀlpberoende pÄ om förÀldrarna rÀknar pÄ samma sÀtt som sina barn eller om de rÀknarannorlunda. För att kunna belysa problematiken anvÀnde jag mig av litteratur sombehandlar de olika rÀknesÀtt som finns vÀrlden över och i Sverige samt LÀroplanenskriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har anvÀnt mig av var en kvalitativundersökningsmetod som byggdes pÄ tre olika moment, uppgifter (test), enkÀt medöppna frÄgor samt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvÄrdnad om patienter frÄn etniska minoriteter, samt hur man kan förbÀttra sjuksköterskans möjligheter att ge omvÄrdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser pÄ internet med hjÀlp av för Àmnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns Ätskilliga problem för sjuksköterskan i omvÄrdnaden av patienter frÄn frÀmmande kulturer i form av problem med sprÄk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan sjÀlv och till sjukvÄrden och samhÀllet. Studien visade att ett tidigare framtaget frÄgeformulÀr kunde anvÀndas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krÀvdes för att minska problem med den sprÄkbarriÀr som Àr ett stort hinder.

Diabetes, speciellt typ 2, Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem. Idag Àr det cirka 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till Är 2030. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket stÀller högre krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrd ska anpassa omvÄrdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvÄrd vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Studiens syfte Àr att se hur gymnasielÀrare pÄ en skola i VÀstsverige ser pÄ kulturell mÄngfald och hur de arbetar med det. Vi försöker Àven klargöra för begreppet intersektionalitet och anvÀndningen av det synsÀttet. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielÀrare intervjuades med spridda Àmnesförankringar och verksamhets Är. Resultatet av hur lÀrarna tolkar kulturell mÄngfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra internationellt adopterade förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet Àr att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet pÄverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet bestÄr av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. HÀlften av intervjupersonerna Àr medlemmar i en förening för adopterade.

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhÄllanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende pÄ fenomen som sedan tidigare Àr kÀnda kring ansiktsigenkÀnning. Med hjÀlp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för Älder och utbildning. Slutsatsen Àr att varken kön eller etnicitet har nÄgon avgörande pÄverkan pÄ testresultatet och de behöver dÀrför inte sÀrskilt beaktas nÀr personer liknande de som ingÄr i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges pÄ fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige..

Den du Àr, inte den du förvÀntas vara ? en kvalitativ studie av lÀroböcker i religionskunskap och dess behandling av kön, sexualitet och etnicitet (Who you are, not who you are expected to be - a qualitative studie of textbooks in religious studies and the treatment of gender, sexuality and ethnicithy) is a qualitative study with the primary focus to examine textbooks as a resource for the teacher. Focus is put on how gender, sexuality and ethnicity is portrayed in textbooks for religious studies in upper secondary school. The textbooks are also examined as a resource based on their usefulness. To do this a hermeneutic approach was taken and the textbooks were studied based on the knowledge they provided and their readability.