Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. MÄnga lÀnder i vÀrlden har börjat etablera demokrati eller i varje fall hÄller pÄ att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien Àr nÄgra av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa lÀnder Àr bestÄende demokrati och lÄngvarig fred och stabilitet grundlÀggande förutsÀttningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka demokratiförutsÀttningar i dessa tre lÀnder.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra internationellt adopterade förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet Àr att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet pÄverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet bestÄr av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. HÀlften av intervjupersonerna Àr medlemmar i en förening för adopterade.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur nÄgra socialarbetare reflekterade kring begreppet etnicitet, med fokus pÄ begreppets innebörd och dess eventuella inverkan pÄ mÀnniskors livsvillkor. Sex kvalitativa intervjuer och en gruppintervju med sammanlagt nio socialarbetare gjordes i en utvald stadsdel i Göteborg. Resultatet visade att samtliga socialarbetare hade en ambivalens inför betydelsen av etnicitet. De hade bÄde ett essentialistiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ begreppets innebörd. Uppfattningarna om etnicitetens förÀnderlighet skiljde sig Ät.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa kön, klass och etnicitet utifrÄn intersektionalitetsperspektivet och hur dessa begrepp framstÀlls i reklambilder som marknadsför alkoholhaltiga drycker. I resultatet och analysen anvÀnde vi oss utav forskningsdesignen bildanalys, vilket Àr en form av innehÄlls analys. DÀrefter genomfördes en korstabulering med stöd av variabler som var relevanta för att belysa perspektivet samt för att besvara stÀllda frÄgestÀllningar. Intersektionaliet innebÀr ett samspel mellan etnicitet, klass och kön och hur olika maktstrukturer uppstÄr i och med dessa. Detta gjorde att resultatet visade pÄ den dominerande ?vita? mannen som anses vara den som gynnas mest inom de olika samhÀllsskiten.

Det huvudsakliga syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt till begreppet mÄngkulturell vÀgledning hos verksamma studie- och yrkesvÀgledare i den kommunala sektorn. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning per definition anvÀnds i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i sÄ fall förutsÀtter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig pÄ en enkÀt som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvÀgledare som arbetar i en skola dÀr antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av vÄra respondenter tolkar begreppet mÄngkulturell vÀgledning som ett förhÄllningssÀtt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vÀgledningssamtal dÄ inte heller en sÀrskild metodik tillÀmpas. Mot detta vÀgs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av sÀrskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar Àr att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mÄngkulturell vÀgledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillÀmpning..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna studie Àr att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga mÀn som studerar första Äret pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga mÀnnens konstruerande av sig sjÀlva och andra. I analysen framtrÀder ett antal markörer som anvÀnds som resurser i de unga mÀnnens identitetsskapande och förstÄelse av "de Andra". Markörerna Àr i uppsatsen centrala teman och rör omrÄden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above.

NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

VÄr avsikt Àr att i denna uppsats utifrÄn Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av hÀndelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Den hÀr genusvetenskapliga uppsatsen Àr en undersökning av hur tvÄ HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig sjÀlva och sina motstÄndsstrategier, utifrÄn förestÀllningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men ocksÄ utifrÄn hur organisationerna förhÄller sig tilloch anvÀnder sig av ett förestÀllt ?VÀst?. UtgÄngspunkten för min undersökning Àr de respektiveorganisationernas engelsksprÄkiga hemsidor. Med idéanalys som metod nÀrmar jag mig mittmaterial utifrÄn nÄgra av de teoretiska diskussioner som förts inom den vÀsterlÀndska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett förestÀllt ?VÀst?för de respektive organisationernas sÀtt att skriva fram sina mÄl och verksamheter.