Inledningen beskriver hur intresset för hur företag arbetar med miljö och sociala aspekter harökat under de senaste åren. I och med detta blir kommunikation av dessa frågor en alltviktigare del av företagens arbete. IKEA är ett av de företag som uppmärksammat de ökadekrav som ställs på att företagen ska ta samhällsansvar och denna uppsats syftar till attundersöka vilket ansvar och vilken öppenhet IKEA förmedlar genom sin CSR-rapportering.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka defrågeställningar som formulerats. Uppsatsförfattarna har valt att utföra textanalys på deundersökta CSR-rapporterna. Textanalys är ett sammanfattande begrepp för många olikametoder där texter sönderdelas och analyseras.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Idag är det modernt att arbeta mot en hållbar utveckling. För att nå en hållbar utveckling krävs det att företagen tar sitt ansvar och agerar på ett långsiktigt hållbart sätt. Företagens ansvar är uppdelat i tre olika områden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nå en hållbar utveckling ska dessa balanseras på ett optimalt sätt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre områdena genom att upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redovisar sitt förhållningssätt till hållbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förväntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hållbarhetsredovisar har många företag bland annat upplevt legitimitet och större trovärdighet från samhället.

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen.

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus.

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svårt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjärtstopp. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att sträva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att känna stress och oro men ändå glädje när det går bra, att ha funderingar om det är det etiskt rätta att ge behandling, att vilja möta de närstående med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del då deltagarna kände mest stress och rädsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur domstolarna resonerar i sina bedömningar kring straffansvaret i fall där en arbetstagare omkommit på arbetsplatsen. Jag har även undersökt hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig vad gäller det förebyggande arbetet och skyldigheter som uppkommer i samband med dödsfallen. Jag har genomgående använt mig av en rättsdogmatisk metod och en stor del av uppsatsen är av deskriptiv karaktär för att läsaren ska få en bra överblick i det rådande rättsläget.Dödsfallen på arbetsplatserna i Sverige har under de senaste 50 åren minskat rejält men fortfarande omkommer varje år mellan 60-80 personer.  I förhållande till övriga europeiska länder är det en relativt låg siffra men fortfarande rör det sig om många människor som förlorar livet endast på grund av att de utför sitt arbete.Största delen av regleringen kring arbetsgivarens ansvar finns i Arbetsmiljölagen, dess förordning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Regleringen är väldigt omfattande och klargör tydligt vilka skyldigheter arbetsgivaren har.För att kunna redogöra och förstå domstolarnas bedömningsgrunder är en del i uppsatsen vikt åt den svenska straffrättens uppbyggnad gällande vem eller vilka i ett företag som besitter straffansvaret.

För att kunna tillgodose en god palliativ vård i hemmet krävs att anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd tillfredsställs. Familjens närhet är en vanlig förklaring till att människor väljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sina närstående i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar när livet och den sjuke förändras, att känna stöd och trygghet i sin roll och att känna sig otillräcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kände att de hade det övergripande ansvaret för vården av den sjuke.

Idag är det modernt att arbeta mot en hållbar utveckling. För att nå en hållbar utveckling krävs det att företagen tar sitt ansvar och agerar på ett långsiktigt hållbart sätt. Företagens ansvar är uppdelat i tre olika områden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nå en hållbar utveckling ska dessa balanseras på ett optimalt sätt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre områdena genom att upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redovisar sitt förhållningssätt till hållbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förväntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hållbarhetsredovisar har många företag bland annat upplevt legitimitet och större trovärdighet från samhället.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.