Sökresultat:
1169 Uppsatser om Etiska svćrigheter - Sida 27 av 78
Gl?m inte mig
Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras
vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i
forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som
anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.
Hur upplevs sjukskrivningsprocessen pÄ SKF Sverige AB?
Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.
Med rÀtt att hÀda : En inblick i den svenska pressens syn pÄ sin uppgift och etik utifrÄn tvÄ debatter
Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..
Hur pÄverkar professionell utveckling synen pÄ allmÀnintresset? : en undersökning av revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter
Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.
Etiskt beteende inom försÀkringsbolag och banker : En jÀmförelse mellan kunduppfattning och företagsmaterial
Etiskt beteende inom företag Àr ett Àmne som har kommit att fÄ stor fokus. Det finns parter som anser att det inte Àr företagens uppgift att arbeta för ett bÀttre samhÀlle samtidigt som andra anser att företagen bör anvÀnda sin makt i samhÀllet pÄ ett sÄdant sÀtt att de har en positiv inverkan pÄ samhÀllets vÀlfÀrd sÄvÀl som pÄ miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende Àr viktigt för företagets rykte och framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka försÀkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur vÀl de nÄr ut med detta budskap till sina kunder.Studien bestÄr av en enkÀtstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation frÄn försÀkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anstÀllda inom denna typ av företag. Studien bestÄr av bÄde kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ forskning.
KartlÀggning av musikrelaterade förmÄgor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning : musikterapeutisk metodutveckling
Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.
Etologens yrkeskodex
Etologi betyder per definition lÀran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog Àr sÄledes en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen Àr öppen för tolkning och allmÀnheten harliten eller ingen kÀnnedom om etolog som profession. Dessutom Àr inte titeln etologskyddad vilket innebÀr att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivÄn etologer emellan kan sÄledes variera, vilket bidrar till gemene mans dÄligakÀnnedom om etologer samt en nÄgot splittrad yrkeskÄr.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
R?kna med l?sning
Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och
textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och
verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna.
Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker
kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.
En vanlig dag pÄ jobbet : en studie om upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö pÄ en verksamhet med arbetsmarknadspolitiska mÄl.
Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.
En utvÀrdering av kÀrnÀmnessatsningen pÄ Volvo personvagnar i Torslanda
Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.
Att kommunicera etik : - En analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer
AbstractTitle: Communicating Ethics ? An Analysis of Ethical Codes in Sweden?s Largest Banks( Att kommunicera etik ? en analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer)Number of pages: 49 (without enclosures)Author: Karolina SvenssonTutor: Peder HÄrd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The main purpose it to answer the main question how Sweden?s largest banks are communicating ethics externally? This question generates a number of questions with relevance to the purpose and subject of this thesis. The ambition is to answer all of these questions in order to achieve the main purpose.Material/Method: The method used for this study is a qualitative text analysis. Applying this method is also done through using a model presented by Norman Fairclough. This model belongs to the tradition of critical discourse analysis.
Barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande
Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.
Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.