Syftet med denna uppsats Ă€r att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anstĂ€llda inom organisationen. Vi har Ă€ven valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa pĂ„verkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrĂ„n tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vĂ„rt insamlade empiriska material, vĂ„r analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestĂ„ende av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anstĂ€llda inom Accenture.VĂ„r studie indikerar att Accenture har lyckats vĂ€l med implementeringen och upprĂ€tthĂ„llandet av sin etiska kod inom organisationen, Ă€ven om utrymme för förbĂ€ttringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Detta kandidatarbete Àmnar till att ta reda pÄ om eller hur det gÄr att applicera teorier om anvÀndbarhet pÄ en webbplats. För att ta reda pÄ detta togs ett koncept pÄ en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjÀlp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvÀrdering baserad pÄ ett antal riktlinjer som framstÀllts genom en genomgÄng av litteratur om anvÀndbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förstÄelse för de anvÀndbarhetsproblem som riktlinjerna visar pÄ, kan teorier om anvÀndbarhet appliceras pÄ en webbplats för att göra den anvÀndbar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

De etiska förhÄllandena i bolagen och organisationerna verkar sÀllan vara föremÄl för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sÄdana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlÀgga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sÄdan revision hos revisionsbyrÄerna, samt Àven föreslÄ hur en eventuellt bristande överensstÀmmelse i utbud och efterfrÄgan mellan dessa kan ÄtgÀrdas. Syftet har Àven varit att formulera nÄgra möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mÀta den etiska nivÄn i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn huvudomrÄdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit nÄgot av en trend de senaste Ären. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder Àr inte sÄ etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond Àr inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt mÄste dÀrmed göras av den enskilde frÄn fall till fall.

Bakgrund: För att upprĂ€tthĂ„lla patienters sĂ€kerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som anvĂ€nds under operation för att höja patientsĂ€kerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess pĂ„verkan pĂ„ patientsĂ€kerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. InnehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att bearbeta texterna pĂ„ ett induktivt sĂ€tt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att kĂ€nna sig sĂ€ker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsĂ€kerhet.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och pÄverkan, hÄller pÄ att förÀndra maktordningen och de politiska relationerna sÄ som vi kÀnner dem. Detta innebÀr bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar pÄ det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, sÄvÀl inom den egna organisationen som i det omgivande samhÀllet. Den frÄgestÀllning den hÀr uppsatsen söker besvara gÀller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger pÄ globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i sÄvÀl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, frÄn fyra olika lÀnder, dÀr IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa Àr: (1) Moraliskt tvÄng, (2) Moralisk stress och (3) Brist pÄ inflytande.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Uppsatsen utgÄr frÄn en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus vÀrdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstÀmmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende pÄ den etiska tradi-tionen. UtifrÄn denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrÄn den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med vÀrdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör frÀmst dess resultat och faktiska frÄgestÀllning. Slutsatsen Àr att pÄ grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och vÀrdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frÄgestÀllning och ge ett anvÀndbart resultat.