Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars nÀrmaste svenska översÀttning Àr samhÀllsansvar eller socialt ansvarstagande, Àr ett begrepp som har kommit att fÄ en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera stÀlls det högre krav pÄ företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen krÀver. Motiven till att tillmötesgÄ dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks anvÀnda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande pÄ omrÄdet.Syfte: Den hÀr studien syftar till att studera hur hÄllbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjÀlp av en abduktiv metod, dÀr forskarna har pendlat mellan teori och empiri. BÄde primÀr- samt sekundÀrdata har anvÀnts dÀr primÀrdata samlades in genom intervjuer med respondenter pÄ fyra olika företag och sekundÀrdata samlades in genom en innehÄllsanalys av tio företags hÄllbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast smÄ skillnader i hÄllbarhetsredovisningarnas omfattning och innehÄll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det gÄr dÀremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hÄllbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, dÀr de senare till stor del anvÀnder den för att legitimera sin verksamhet..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

Bakgrund: Postoperativt illamĂ„ende och krĂ€kningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) Ă€r ett vanligt problem efter anestesi. Även om mĂ„nga riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, sĂ„ Ă€r implementeringen ofta svĂ„r. Attityder och kunskap kring Ă€mnet har visat sig pĂ„verka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien Ă€r utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkĂ€tstudie. En totalundersökning genomfördes pĂ„ en anestesiklinik pĂ„ ett större sjukhus i Mellansverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor angĂ„ende anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stĂ€mde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

?Synen pÄ barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som ocksÄ innefattar en mÀnniskosyn. [?]: barn Àr ocksÄ mÀnniskor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition dÀr vördnaden för mÀnniskans vÀsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

Relationer Àr ett av de grundlÀggande band vi har i livet och Àr en viktig aspekt för den psykiska hÀlsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nÀmligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av mÄnga gÄnger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna Àr vÀnskaplig eller om den Àr mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den hÀr typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Bakgrund och problem: I takt med att samhÀllet och medias uppmÀrksamhet kring frÄgorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven pÄ företagens ansvar ochredovisning av dessa frÄgor allt större. DÄ det Ànnu inte finns nÄgra lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hÄllbarhetsarbete undersöker den hÀr uppsatsen hur vÀl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hÄllbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrÄn de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jÀmförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie dÀr sex företagshÄllbarhetsrapporter som sÀgs följa GRIs riktlinjer har granskats pÄ djupet. Resultatet frÄngranskningen har sedan försökt förklaras utifrÄn redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hÄllbarhetsrapporter.

Den hĂ€r studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins nĂ€rmande av det militĂ€ra sammanhanget. 2007 utformade USA:s armĂ© en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom omrĂ„dena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som pĂ„ olika sĂ€tt analyserar den ?mĂ€nskliga terrĂ€ngen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades dĂ€r akademiker frĂ„n samhĂ€llsvetenskaperna fick söka sig till den militĂ€ra kontexten för att hjĂ€lpa militĂ€ra beslutsfattare att förstĂ„ kulturen, de socioekonomiska förhĂ„llandena och religionens roll mm.Hur förhĂ„ller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns pĂ„ antropologin som en del i en militĂ€r kontext? Genom att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar belyses olika resonemang pĂ„ den tillĂ€mpbara antropologin i en militĂ€r kontext utifrĂ„n den rĂ„dande etiska debatten som Ă„terfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militĂ€ra kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska vÀrderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer dÄ dessa etiska vÀrderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var Àven att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam vÀrdegrund för psykiatrin.Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en modifierad innehÄllsanalysmetod av Graneheim och Lundman.I resultatet framkom att den grundlÀggande lÀkaretiken göra gott, inte skada och frÀmja hÀlsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vÄrd Àr viktigt. Psykiatrikerna vÀrdesatte sekretess och autonomi högt, men begrÀnsningar av autonomin var nödvÀndiga i vissa situationer. TvÄngsÄtgÀrder anvÀndes i syfte att göra gott och alla ansÄg att dessa var rÀttfÀrdigade nÀr det rÀddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gÀllande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för vÄrdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) Àr ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvÄrden som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner Àr ett globalt problem inom hÀlso- och sjukvÄrd. Patienter smittas ofta av vÄrdrelaterade infektioner genom vÄrdpersonalens hÀnder. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vÄrdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera vilka interventioner som Àr effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vÄrdpersonal. Som tillÀgg undersöktes incidensen av vÄrdrelaterade infektioner som mÄtt pÄ följsamhet. Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestÄende av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention.

Under Ă„r 2001 skedde en stor börsnedgĂ„ng som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framtrĂ€dde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att Ă„terupprĂ€tta förtroendet blev företagen tvungna att gĂ„ mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns nĂ„gra oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra Ă€garstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..

Bakgrund: Postoperativt illamĂ„ende och krĂ€kningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) Ă€r ett vanligt problem efter anestesi. Även om mĂ„nga riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, sĂ„ Ă€r implementeringen ofta svĂ„r. Attityder och kunskap kring Ă€mnet har visat sig pĂ„verka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien Ă€r utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkĂ€tstudie. En totalundersökning genomfördes pĂ„ en anestesiklinik pĂ„ ett större sjukhus i Mellansverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor angĂ„ende anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stĂ€mde överens med skattningen av de egna kunskaperna.