Sammanfattning Syfte:Syftet med vår undersökning var att skapa förståelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frågor i samband med ekonomistyrning. Metod:Vår undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition på varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och analyserats genom att jämföra den med vårt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vår undersökning är centrala för arbetet med etiska och moraliska frågor i de företag vi undersökt. Dessa är värderingar, förståelse, ledarskap och företaget.

Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

De etiska förhållandena i bolagen och organisationerna verkar sällan vara föremål för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sådana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlägga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sådan revision hos revisionsbyråerna, samt även föreslå hur en eventuellt bristande överensstämmelse i utbud och efterfrågan mellan dessa kan åtgärdas. Syftet har även varit att formulera några möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mäta den etiska nivån i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen är hämtade från huvudområdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och påverkan, håller på att förändra maktordningen och de politiska relationerna så som vi känner dem. Detta innebär bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar på det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i det omgivande samhället. Den frågeställning den här uppsatsen söker besvara gäller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger på globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i såväl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande.

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området.Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet..