Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Det skrivs en hel del i tidningarna om barn som är utsatta för mobbning. Ca 50 000elever har någon gång känt sig mobbade i skolan, men bara 500 anmälningar har kommitin till BEO ( barn och elevombudet). I denna studie vill vi synliggöra några lärares syn påmobbning, samt se hur de arbetar förebyggande för att motverka mobbning. Vi vill även tadel av elevers uppfattning om mobbning, delar de samma uppfattning som de vuxna? Påde skolor där vi har gjort denna studie arbetar man framför allt med två olika modeller föratt motverka mobbning.

SammanfattningGenom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den här undersökningen, de har svarat på frågor angående djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den ämneskunskap som gavs under en temadag på västkusten. Barnen gav många intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lära och ta till sig har med den här undersökningen ökat markant..

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om lärares uppfattning av lärandets villkor och möjligheter kopplat till rummet. Avsikten är också att klargöra ifall det förekommer skillnader i uppfattningar av kopplingen mellan rummet och lärandet beroende på vilken årskurs lärarna undervisar. Den tidigare forskningens resultat bildar referensbakgrund till syftet. Studiens fokus ligger framför allt på lärarnas uppfattning av relationen mellan rummet, människan och lärandeprocessen. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är utförd i form av lärarintervjuer, enligt den fenomenografiska metoden.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ??att dansa istället för att brottas? Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (?Dancing Instead of Wrestling? Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Uppsatsen behandlar frågan om lärare har ett straffrättligt ansvar att förhindra att elever mobbar eller utsätts för mobbning ? i synnerhet sådan mobbning som innefattar straffbelagda gärningar. I den straffrättsliga litteraturen är det en vanlig uppfattning att bestämmelsen i BrB 23:6 st. 2 och den s.k. garantläran ålägger lärare en skyldighet att aktivt ingripa för att förhindra att elever begår brott.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna.

Många studier behandlar ämnet om hur elevernas kunskapsinhämtning påverkas av gruppstorleken men få studier berör hur lärare påverkas av gruppstorleken. Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever att deras uppfattning av elevernas hälsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna påverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkätstudie genomfördes där 105 lärare på gymnasieskolor i nordvästra Skåne och södra Halland hade möjlighet att svara på 21 påståenden. Ett bekvämlighetsurval användes och frågorna i enkäten var slutna. 33 enkäter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielärarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivån hos sina elever. Få lärare tyckte sig kunna eller vilja ta ställning till elevernas hälsa, men alla lärare anpassade sin pedagogik till eleverna.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Bakgrund: Sedan den gynekologiska cellprovtagningen startade i Sverige har insjuk-nandet i livmoderhalscancer minskat med mer än 60 %, och dödligheten i sjukdomen har minskat, genom tidig behandling. Idag går cirka 80 % av Sveriges kvinnor på gy-nekologiska cellprovskontroller. Det finns studier om hur kvinnor upplever gynekolo-gisk cellprovtagning och kunskap om varför de väljer att delta eller inte delta i scree-ning-programmet. Barnmorskan möter i sitt vardagliga arbete kvinnor som skall ge-nomgå gynekologisk cellprovskontroll. Det finns få studier baserade på barnmorskans roll i främjandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnmorskans uppfattning av sin roll för främ-jandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.