Rum för lärande.
Lärares uppfattningar av rummets betydelse för lärandet
Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om lärares uppfattning av lärandets villkor och möjligheter kopplat till rummet. Avsikten är också att klargöra ifall det förekommer skillnader i uppfattningar av kopplingen mellan rummet och lärandet beroende på vilken årskurs lärarna undervisar. Den tidigare forskningens resultat bildar referensbakgrund till syftet. Studiens fokus ligger framför allt på lärarnas uppfattning av relationen mellan rummet, människan och lärandeprocessen. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är utförd i form av lärarintervjuer, enligt den fenomenografiska metoden. Resultaten har kategoriserats med innehållsbundna rubriker.Signifikanta resultat som framkom under intervjuerna är att lärare uppfattar rummet som en påverkansfaktor för lärandet. Men det är också en komplex bild av skilda uppfattningar som framkommer då rummet bär på fyra olika dimensioner, vilka inte går att särskilja. Samstämmigheten är dock stor angående vilka intryck lärare önskar att rummet förmedlar samt vilka signaler om lärandets betydelse det sänder ut. Rummet ska skapa trivsel och trygghet för att främja elevernas lärande, anser respondenterna, och det vilar på läraren att organisera rummet optimalt utifrån den aktuella elevgruppens behov och förutsättningar. Ett centralt tema i utsagorna är att ett lärande klassrum ger plats för reflektion. På flera sätt framkommer uppfattningar som betonar en synlig lärandeprocess och ett rumsligt gestaltande av kunskapsinnehållet. Något som förespråkas av forskningen som en positiv påverkansfaktor är rum i rummet. Respondenternas uppfattning om samspelet mellan innehåll, eleven, läraren och rummets resurser stämmer med forskningen. Intervjuerna beskriver även hur det görs i praktiken och vilka didaktiska ställningstaganden som ligger till grund för valen av arrangemang.Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om lärares uppfattning av lärandets villkor och möjligheter kopplat till rummet. Avsikten är också att klargöra ifall det förekommer skillnader i uppfattningar av kopplingen mellan rummet och lärandet beroende på vilken årskurs lärarna undervisar. Den tidigare forskningens resultat bildar referensbakgrund till syftet. Studiens fokus ligger framför allt på lärarnas uppfattning av relationen mellan rummet, människan och lärandeprocessen. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är utförd i form av lärarintervjuer, enligt den fenomenografiska metoden. Resultaten har kategoriserats med innehållsbundna rubriker.Signifikanta resultat som framkom under intervjuerna är att lärare uppfattar rummet som en påverkansfaktor för lärandet. Men det är också en komplex bild av skilda uppfattningar som framkommer då rummet bär på fyra olika dimensioner, vilka inte går att särskilja. Samstämmigheten är dock stor angående vilka intryck lärare önskar att rummet förmedlar samt vilka signaler om lärandets betydelse det sänder ut. Rummet ska skapa trivsel och trygghet för att främja elevernas lärande, anser respondenterna, och det vilar på läraren att organisera rummet optimalt utifrån den aktuella elevgruppens behov och förutsättningar. Ett centralt tema i utsagorna är att ett lärande klassrum ger plats för reflektion. På flera sätt framkommer uppfattningar som betonar en synlig lärandeprocess och ett rumsligt gestaltande av kunskapsinnehållet. Något som förespråkas av forskningen som en positiv påverkansfaktor är rum i rummet. Respondenternas uppfattning om samspelet mellan innehåll, eleven, läraren och rummets resurser stämmer med forskningen. Intervjuerna beskriver även hur det görs i praktiken och vilka didaktiska ställningstaganden som ligger till grund för valen av arrangemang.