Lågstadiebarns uppfattningar och faktakunskap om kost och hälsa
En fokusgruppsstudie
BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna. Barnen var 7-9 år gamla.RESULTAT Essensen av ohälsosamt har varit orden fett, socker och salt, medan det som definierats som hälsosamt har varit c-vitamin, grönsaker, hemmagjort, naturligt och "det som växer". Lågstadiebarn känner igen matmärkningarna KRAV och Nyckelhålet men kan inte alltid dess mening. Unga flickor påverkas mest av medias dietinformation samt föräldrars diettillämpning.SLUTSATS Barn har redan i en lägre skolålder en tydlig uppfattning och ytlig faktakunskap om livsmedel samt dess källor och de var medvetna om vad som idag anses vara hälsosamt att äta. Några barn kände till Viktväktarnas diet samt varför man tillämpar dieter i allmänhet. Familj samt skola var den främsta informationskällan samtidigt som medias påverkan ökar.