Sökresultat:
294 Uppsatser om Etisk prövning - Sida 10 av 20
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.
Att handla för förÀndring- en studie om politisk konsumtion ur sociala rörelsers perspektiv
PÄ det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömÀssig Äsikt genom att vÀlja och vÀlja bort varor pÄ marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet Àr att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt anvÀnder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex sÄ kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseomrÄden anvÀnder sig av dessa.
LĂ€rares yrkesetik. : En litteraturstudie.
Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.
Vad ger Modigliani och Millers teorier oss idag? : En studie inom kapitalstruktur och skuldsa?ttningens pa?verkan pa? bolagsva?rde
Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.
OmvÄrdnadsaspekter för att förhindra viktnedgÄng hos Àldre personer med Alzheimers sjukdom Litteraturstudie
Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) Àr den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och dess konsekvenser kan göra att dagliga aktiviteter som bl.a. Àtande pÄverkas. Sjuksköterskan har omvÄrdnadsansvaret nÀr det gÀller den drabbades nÀring, Àven om personen kan gÄ ner i vikt som en naturlig del av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvÄrdnadsaspekter som kan förhindra viktnedgÄng hos Àldre personer med AD. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio stycken vetenskapliga artiklar systematiskt analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.
Identitet i förskolan : FörskollÀrares förstÄelse för identitet
Sammanfattning ?jag har skyldighet att leta efter barnens bÀsta jag? ? FörskollÀrare C Identitet Àr en persons sjÀlvbild vilken bestÄr av olika omrÄden som till exempel sprÄk, kultur och kön. Det kan handla om hur mÀnniskor ser pÄ sig sjÀlva men ocksÄ hur andra mÀnniskor ser pÄ sig sjÀlv. Ottosson (2013) menar att identiteten frÀmst handlar om en medvetenhet av sig sjÀlv och att vara ett ?jag?. I arbetet presenteras en intervjustudie utförd pÄ fem olika förskolor med sju olika förskollÀrare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stÀrka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans lÀroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010). Intervjuerna visar att förskollÀrarna var medvetna om mÄnga olika identitetsomrÄden dÀr etisk identitet, könsidentitet och religion Àr Äterkommande i intervjuerna.
SkadestÄnd vid offentlig upphandling
En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.
Upplevelser av postoperativ smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp
Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.
N?R KROPPEN SVIKER - Tankar om d?dshj?lp fr?n personer med ALS och deras n?rst?ende. En litteratur?versikt
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som
inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar
hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r
inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna
stor sorg och or?ttvisa.
Fairtrade City som ett verktyg för hĂ„llbar utveckling : En fallstudie av Ărebro Fairtrade City
Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers? economic and social conditions, poverty can be fought and the producers? voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption. The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Ărebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Ărebro Fairtrade City and on literature studies. We have in our thesis identified Ărebro Fairtrade City as a result of 1) that Ărebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Ărebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment.
Pedagogisk dokumentation : hur uppfattas arbetssÀttet av förskolepersonal samt vilka kritiska och etiska aspekter finns det?
I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet. Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.
Barnlitteratur för lÀrande för hÄllbar utveckling : En ekokritisk textanalys av barnbokserien om Pettson och Findus
Syfte med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan anvÀndas för lÀrande för hÄllbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys utifrÄn ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebÀr att man undersöker relationer mellan det mÀnskliga och det icke-mÀnskliga i bl a litterÀra texter. Ett speciellt fokus har legat pÄ den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med mÀnniskan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nÀmligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.
Vem blir anstÀlld inom Àldreomsorgen? : En kvalitativ studie av metoder och kvalifikationskrav vid anstÀllning av personal inom Àldreomsorgen
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.
Sjuksköterskans möte med personer med psykisk utvecklingsstörninga i somatisk vÄrd
Syfte: Att sammanstÀlla forskning rörande vad som, frÄn sjuksköterskans perspektiv, kÀnnetecknar vÄrdmötet inom somatisk vÄrd med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning.
Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohÀlsa och förvÀntas söka vÄrd pÄ samma villkor som normalbegÄvade personer. Enligt gÀllande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vÄrden efter individens förutsÀttningar och ta sÀrskild hÀnsyn till utsatta grupper.
Metod: Litteraturstudie baserad pÄ analys av systematiskt sökta primÀrkÀllor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrÄn faststÀllda inklusionskriterier.
Resultat: TvĂ„ grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: SvĂ„righeter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: SvĂ„righeter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstĂ„nd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: KĂ€nslor av rĂ€dsla och sĂ„rbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: ĂnskemĂ„l om teamwork.
Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvÄrdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhÄlla sig till.
RÀtten till personlig assistans : En ansats att klargöra innebörden av "annan hjÀlp som förutsÀtter ingÄende kunskap om den funktionshindrade"
En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.