I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten.

Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhällets ökade fokus på en hållbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, däribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssätt bygger på förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvärld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori på området, Media Agenda Setting Theory. Våra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet.

Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt.Första steget består i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sådan koppling till värdeökning i fonden att inkomstslaget tjänst ska vara tillämpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderätt i fondens förvaltning samt det finns omvärldsfaktorer som påverkar fondens värdeförändring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rådgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgår det tydligt att rådgivningsbolaget är skilt från GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast avtalat i det avtal som PLA-innehavarna har ingått med ILP-bolaget.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Den kvinnliga konstnären och hennes förutsättningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnärskap speglas. Tiden är det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltså den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhällsstrukturers påverkan på konstlivet och kvinnornas rum där belyses. Uppsatsen beskriver också ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete..

I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer.

To invest money in funds is increasing rapidly in popularity and one of the biggest reasons is that banks are offering a greater range of funds. Information about funds is always easy to find and it is easy to invest money in a fund because the bank takes care of all the management of the fund.The essay examines two funds from two different countries with an aim to choose the one with best potential yield. The first fund is entirely invested in North America and the second fund invests in Asia, with most of its possessions in companies from China. Both these funds invest in wellknown companies in respective region. The essay is limited to compare these funds with data from 2005 to 2009.Information was collected from Morningstar and Avanza Bank for the quantitative examination.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.