Syftet med denna studie Àr att diskutera de etiskt och miljömÀssigt prÀglade kÀrnvÀrdena vid skapandet av sÄvÀl nya som etablerade varumÀrken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumÀrket i samband med den rÄdande lÄgkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt sÄvÀl som ur ett samhÀlleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fÄtt ökad fokus pÄ varumÀrken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumÀrke, eller uppehÄlla sin tidigare status, Àr en utmaning för företaget. Dagens samhÀllsintresse Àr riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lÄgkonjunktur.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att lÀsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, dÀr jag ville undersöka om de tvÄ trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgÄngspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för förestÀllningar inom Gud-Àr-död-teologin med betoning pÄ Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för förestÀllningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frÄgan: Kan man lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjÀlp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus pÄ Ruard Ganzevoorts anvÀndning av termen.Resultatet Àr att man faktiskt kan lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. BÄde Raskolnikov och Sonja har fÄtt nÄgot i utbyte av varandra och sÄlunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare prÀglades av en övermÀnniskoteori och förestÀllningen om att Gud kanske inte finns, har pÄverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Detta arbete fokuserar begreppet mÀnniskosyn utifrÄn ett antal aspekter. Arbetets frÄgestÀllningar gÀller vad mÀnniskosyn egentligen Àr, vad skolans styrdokument sÀger om mÀnniskosyn och slutligen vilka tankar om mÀnniskan elever i Är nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet Àr den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om mÀnniskan hos elever i Är nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de lÀroböcker inom religion som de tre lÀroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa Àr anpassade för hur den rÄdande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom omrÄdena LivsfrÄgor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nÄ ett resultat har jag anvÀnt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutÀndan se i vilken grad som lÀroböckerna uppfyller detta..

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Arbetet omfattar en studie i vÀrdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat pÄ vad lÀrare anser ingÄ i arbetet med vÀrdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjÀlp av frÄgestÀllningar vill vi fÄ reda pÄ huvudsyftet, nÀmligen att ta reda pÄ hur olika lÀrare arbetar och resonerar kring vÀrdegrundsarbetet i Är 4 ? 6, för att kunna kÀnna igen och förstÄ etiska situationer i klassrummet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser lÀrare ingÄ i omrÄdet etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser lÀraren om sin egen etikundervisning? Studien Àr byggd pÄ fem lÀrarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan Är 4- 6.

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

VÄrt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stÀmmer överens med lÀroplanen i en Ärskurs 1-2:a nÀr det gÀller etiska vÀrdegrundsfrÄgor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade Àr att det vÀrdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till lÀroplanen, genom ett medvetet arbetssÀtt av lÀraren.

I ett samhÀlle dÀr datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den hÀr studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella vÀrlden via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fÄtt redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgÄr dagligen. Med hjÀlp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om tvÄ olika kulturer.

Undersökningar visar pÄ att mÄnga lÀrare upplever det svÄrt att hanterafostransuppdraget, bÄde ur ett tidsmÀssigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med denhÀr studien Àr att ta del av berÀttelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokuspÄ elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lÀr sig hantera uppdraget.Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlatsin genom intervjuer med gymnasielÀrare. Resultaten visar pÄ att kursplanernas innehÄllhar betydelse för hur mycket utrymme lÀraren ger Ät vÀrdegrundsfrÄgor. LÀrarehanterar elevernas etik och moral olika beroende pÄ situation och problemets karaktÀr.LÀrarnas egna mÄl Àr bland annat att fÄ lektionerna att fungera, att eleverna kÀnnertrygghet i klassrummet och att öka elevernas förstÄelse för andra mÀnniskor. För attlÀra sig hantera uppdraget krÀvs att vara dÀr det hÀnder och att vÄga diskutera etik ochmoral med eleverna.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och vÀrdegrundsfrÄgor till eleverna i skolan. Skolans vÀrdegrund ochuppdrag i 1994 Ärs lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns Àven gott om tidigare forskninginom omrÄdet, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som rÄder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och tvÄ intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tvÄ pedagoger som speciellt arbetat med etik och vÀrdegrundsfrÄgor genom att placera Àmnet livskunskap pÄ schemat.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vÄr etik. Detta har jag undersökt med hjÀlp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en vÀl tilltagen teori om bÄde emotioner och dess roll i etik. Genom att sÀtta upp tre punkter pÄ vad en teori om emotioners roll i etik bör innehÄlla, (1. innehÄll, 2. giltighet, 3.