Different ways of naming the two pitches between A and C exist in Sweden, Norway and Denmark. The Germanic tradition uses B and H, whereas the Anglo-Saxon tradition uses Bb and B. The aim of this study was to present a survey of the various opinions regarding these pitch names. The material consisted of different opinions about this matter from Swedish, Norwegian, and Danish websites. By means of discourse analysis the material was analysed in themes, which consisted of logic, tradition and communication.

The connection between rune stones and churches is a known phenomenon. Unfortunately, very little is known about the previous function of the church sites, and consequently very little is known about what the connection between rune stones and churches means. The purpose of this study is to examine the rune stones connected to churches in the administrative province of Jönköping, in an effort to ascertain their purpose, symbolism and function. The aim is to find out if the rune stones connected to churches were primarily or secondarily placed on the site where the church was later built, and why some rune stones were built into the churches. Further, the inscriptions and iconography of rune stones have been analysed, and also their relation to their immediate surroundings.

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för anvÀndaren. Med tanke pÄ teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen Àr att lokalisera etiska problemstÀllningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrÀtt, sociala nÀtverk och beteende och identitet pÄ nÀtet.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg nÀr man arbetar med frÄgor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjÀlp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lÀgre skolÄldrarna. FrÄgan som jag stÀller mig, Àr hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lÀgre skolÄldrarna och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ dÄ jag anvÀnder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag Àven fÄ svar pÄ vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan pÄverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, dÀr jag har anvÀnt mig av en handdocka som verktyg.

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse Àr mÄnga. En anledning Àr det faktum att ledarskapet pÄverkar intressenter sÄsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter pÄ intressenter samt pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar sÄvÀl intressenter som den lÄngsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika Äsikter om hur etik och företagande ska förhÄlla sig till varandra. Media har Àven, gÄng pÄ gÄng, avslöjat mÄnga organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannÀmnda vÀcker flera intressanta frÄgestÀllningar, varav en handlar om att söka efter en definition betrÀffande det etiska ledarskapet. Denna frÄgestÀllning har legat till grund för vÄr uppsats.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka bildlÀrares upplevelser av vÀrdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus pÄ moral, etik och demokrati, men ocksÄ om bildlÀrare kan uppleva eventuella motsÀttningar mellan Ä ena sidan yttrandefrihet och Ä andra sidan etiska begrÀnsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer sÄ har jag för att nÄ fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.Resultatet visar att bildlÀrarna har vÀrdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. VÀrdegrunden kommer till uttryck bÄde genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnÀmnda ofta i form av olika teman som berör vÀrdegrundsfrÄgor. VÀrdegrunden konkretiseras ocksÄ genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral.

 Kristdemokratin Àr ett underutforskat omrÄde inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfÀrdats som utdöende pÄ grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmÀrksammat att kristdemokratiska partier förÀndrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen Àr att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förÀndrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.NÄgra av de slutsatser som dragits efter en jÀmförelse av programanalyserna, Àr att partiet har tunnat ut den frÄn början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gÄtt frÄn att framhÄlla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhÀllet till att i stÀllet betona vikten av en allmÀngiltig etik som vÀrdegrund i samhÀllets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats Àven om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

This essay is a study of ethics and morality in textbooks in religious education. The mainquestions in this essay is how ethics and morality are represented in the textbooks, what thebooks say about ethics and morality and, in some cases, what they donÂŽt say about it. Toanswer these questions I have studied three textbooks in religios education and my methodwas content analysis and features of discourse analysis. The theory that I have used in thisessay is Emmanuel Levinas theory about ethics and the-other and Zygmunt Baumans theoryabout ethics in the postmodern society.The conclusion is for example that ethics and morality often is separeted from the rest of thereligious education and that Levinas and Baumans theories are not something that thetextbooks are very much influenced of..

BerÀttandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, dÀr etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. BerÀttande Àr etik, bÄde som gestaltande handling, gestaltad handling och i lÀsningen Ätergestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berÀttelsen om Ester ses som en moralisk sÄdan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stÀmmer. Man skulle kunna sammanfatta berÀttelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmÀn lag?.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.