Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Bakgrund: Folkhälsoproblemet stress har bara ökat under senare år och flertalet sjukdomar uppkommer ur stress. Det finns olika stresshanteringsmetoder, men den kinesiska medicinen som stresshantering är inte så vanligt än. Hur kan den kinesiska medicinen påverka stressen hos individen? Syfte: Vilken metod inom den traditionella kinesiska medicinen(TCM) kan hjälpa mot stressrelaterade sjukdomar? Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio utvalda artiklar som analyserades och sammanställdes till en rapport. Resultat: Akupunktur, akupressur, qigong har visat sig vara bra redskap till stresshantering.

SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvårdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress är ett vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Barn är lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmåga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frågor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder.

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

I denna studie undersöktes om känsligheten för stress varierar mellan olika ångestsyndrom. Respondenterna utgjordes av 36 män och 47 kvinnor, samtliga medlemmar i Svenska ångestsyndromsällskapet, som fick besvara 15 bakgrundsfrågor samt PANAS, SE-formuläret och Locus of Control. Några skillnader i stresskänslighet kunde inte påvisas. Dock uppvisade kvinnor högre grad av extern Locus of Control än män, medan män hade fler sömnproblem än kvinnor. Bortfallet i undersökningen är betydande eftersom del av respondentgruppen föll bort.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.